Hoppa till sidans innehåll

Så styrs en kommun


I Sverige finns det 290 kommuner med ett starkt självstyre och ingen är den andra lik.Vissa kommuner är stora till ytan och andra mindre, några har hundratusental invånare och andra har bara några tusen. Kommunerna har olika sätt att organisera sig, både avseende politiska nämnder och tjänstemannaorganisationen. Även föreningslivets storlek skiljer sig mycket i de olika kommunerna. Alla dessa sakerna är viktiga att ha med i beräkningarna när ni ska träffa er kommun.

Kommunens styrning och uppdrag

Sveriges kommuner styrs av politiker som väljs i allmänna val vart fjärde år. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och fattar övergripande och strategiska beslut som styr verksamhetens inriktning. Fullmäktige beslutar även om budget och skatteuttag samt utser ledamöter i kommunstyrelse och olika nämnder. Fullmäktiges arbete leds av en ordförande som är kommunens motsvarighet till Riksdagens talman.

Kommunstyrelsen fungerar som kommunens regering och leder och samordnar det operativa arbetet. Här förbereds till exempel ärenden som sedan beslutas i kommunfullmäktige. Ledamöterna utses av fullmäktige. Ordförande i kommunstyrelsen kommer i allmänhet från det största partiet, och vice ordförande representerar oppositionen. Det kan också förekomma fler vice ordförande, 1:e och 2:e vice ordförande osv.

Det finns drygt 38 000 förtroendevalda i landets 290 kommuner. Merparten, cirka 97 procent, är fritidspolitiker och sköter därmed sina uppdrag vid sidan av arbete eller studier.

I kommunerna finns också arvoderade kommunalråd. Mindre kommuner brukar ha ett eller två kommunalråd, medan större kommuner kan ha fler hel- eller deltidsarvoderade kommunalråd. Oftast är kommunalråden ordförande i kommunstyrelsen och ibland även i andra nämnder. 

Fullmäktigemötena är öppna för allmänheten, medan huvudregeln för kommunstyrelsens möten är att de är stängda. Kommunerna kan dock välja att bjuda in allmänheten till hela eller vissa delar av mötena. Då kan du gå dit för att lyssna, men har ingen yttranderätt

Du kan likväl ta reda på vad som avhandlats på mötena genom att i efterhand ta del av protokollet.

Kommunerna finansierar i huvudsak verksamheten genom skatteintäkter. Kommunalskatten står för ungefär 70 procent av intäkterna, resten finansieras via avgifter och statliga bidrag. Vissa statsbidrag är allmänna, andra får bara användas inom särskilda områden som staten beslutat om.

Sveriges kommuner har ett starkt självstyre. Det innebär att de själva kan bestämma över sina angelägenheter och driva lokala eller regionala frågor.

Vissa uppdrag är obligatoriska, andra är frivilliga. Varje kommun har skyldighet att erbjuda bland annat barnomsorg, skola, räddningstjänst, renhållning samt vatten och avlopp. Exempel på frivilliga ansvarsområden är fritid och kultur. Det innebär att finansiellt stöd till idrottsföreningar inte behöver ingå kommunens uppdrag. Många kommuner ser dock idrotten som en viktig del av samhällsuppdraget och har ett idrottspolitiskt program för att stödja vissa föreningar och idrotter.

Politiska nämnder och förvaltningar/kontor

I kommunerna finns normalt ett antal nämnder som ansvarar för olika områden, till exempel miljönämnd, socialnämnd, kultur- och fritidsnämnd. Det är upp till varje kommun att själv besluta om hur många och vilka nämnder man vill inrätta. Detta medför att det ser väldigt olika ut runt om i Sverige. Ledamöterna i nämnderna är politiskt valda och utses av fullmäktige.

I nämnderna förbereds ärenden som sedan tas upp i fullmäktige men i mindre frågor kan nämnderna besluta själva. Nämnderna ansvarar normalt för den löpande verksamheten och genomför det som beslutas i kommunfullmäktige. I praktiken är det sedan tjänstemän som sköter själva genomförandet av kommuners verksamheter, men de förtroendevalda har alltid det yttersta ansvaret.  Arbetsuppgifterna kan vara att ge byggnadslov, bevilja ekonomiskt stöd till föreningar eller att organisera äldreomsorgen.

Idrottsföreningar sorteras vanligtvis in under en kultur- och fritidsnämnd, men det kan också vara en annan nämnd eller annan enhet som har ansvar för idrottsfrågor. I många av de största kommunerna finns det en ren fritids- eller idrottsnämnd, men i mindre kommuner är det vanligast att idrottsfrågorna finns i någon av följande nämnder: utbildning, gata och park, fastighet eller direkt under kommunstyrelsen. Men det finns många fler varianter. Se nedan var fyra kommuner har valt att placera ansvaret för idrottsfrågor. Klicka på respektive kommun för att se hela kommunens organisation. 

Nämndernas möten brukar normalt inte vara öppna för allmänheten, men protokollen är offentliga handlingar. Som förening brukar man kunna få tid att prata med nämnden.

Den kommunala organisationen består av – förutom av folkvalda politiker – anställda tjänstemän. Deras uppdrag är att bereda ärenden inför de politiska besluten samt att arbeta med den löpande verksamheten. Mestadels har de ingen beslutsfattande roll, men i vissa frågor – till exempel föreningsbidrag eller fördelning av halltider – kan ansvarig nämnd ha delegerat beslutsrätten till tjänstemännen. Oftast beslutar nämnden om ramarna för föreningsbidragen eller hur halltider ska fördelas, sedan får tjänstemännen fatta de faktiska besluten om hur bidrag eller halltider fördelas på delegation av nämnden.

Ibland kan det vara bra, som gymnastikförening, att ha kontakt med andra nämnder/förvaltningar än den som har hand om idrottsfrågorna. I frågor som rör utrustning i idrottshallar kan ansvaret ligga på t.ex. nämnden för skola och utbildning. Om ni ska föra ett påverkansarbete för en nybyggnation så kan det vara bra att ha kontakt med nämnden för fastigheter eller samhällsbyggnad. Vid ett påverkansarbete är det alltid bra att trycka på den samhällsnyttan som föreningen faktiskt bidrar med och då kan det vara andra förvaltningar som kan vara aktuella att ha kontakt med, t.ex. socialförvaltning eller motsvarande.

Partipolitik i kommunen

I kommunen finns oftast samma partier representerade som i Sveriges Riksdag. Ibland blir några partier för små och saknas därför i kommunen och förhållandevis ofta finns det ett (eller flera) parti (-er) som endast ställer upp i kommunalvalet och driver lokala aktuella frågor.

Normalt har partitillhörigheten inte lika stor inverkan på kommunalpolitiken som i riksdagspolitiken. Detta då många lokala frågor inte är så ideologiskt laddade, speciellt när det rör idrottsfrågor t.ex. hur träningstider ska fördelas. Men självklart sätter partipolitiken avtryck även i kommunerna, särskilt när det kommer till budget och liknande frågor. Ibland kan det finnas ett parti som särskilt lyfter fram idrottsfrågor i majoriteten och/eller i oppositionen.

Innan ett ärende ska upp till beslut i en nämnd eller fullmäktige sitter partierna i en egen grupp och bestämmer hur de ska rösta i den aktuella frågan. Så om föreningen vill påverka beslut i kommunen kan det vara aktuellt att ta kontakt med ett eller flera partier och be om att få träffa och prata med dem.

Den politiska processen

Vägen till beslut inom en kommun ser ungefär likadan överallt, men kan skilja sig något från kommun till kommun.

      1. Ärendet kommer in
        Ett ärende kan komma från flera håll men det vanligaste är att det kommer en motion från en eller flera politiker och ofta står ett eller flera partier bakom motionen redan då.

        Men ett ärende kan också komma från en myndighet, företag, privatperson, någon tjänsteman eller annan nämnd inom kommunen. Skrivelsen kan inkomma via brev eller e-post.



        Kommunfullmäktige, som tar emot ärendet, skickar det sedan vidare till kommunstyrelsen eller till en facknämnd, t.ex. en fritidsnämnd för beredning.

      2. Registrering
        Handlingen registreras i ett diarium och blir därmed allmän handling. Det innebär att skrivelsen oftast blir offentlig. Det innebär att man, med hjälp av ärendenumret, kan få ut alla offentliga handlingar i ett visst ärende.

      3. Beredning
        Ärendet lämnas till en handläggare (anställd tjänsteman) som ansvarar för att det bereds. Beredning innebär att ärendet utreds och att de underlag som behövs för att politikerna ska kunna fatta beslut tas fram. Om det behövs skickas ärendet på remiss till andra instanser som får lämna synpunkter. Sedan sammanställer handläggaren det som framkommit under beredningen.

      4. Beslut 
        Först tas ärendet upp till beslut i facknämnden eller kommunstyrelsen och de kan antingen besluta om att lyfta det till kommunfullmäktige för beslut eller återemittera det till för ytterligare beredning. I vissa mindre ärenden kan facknämnden ta beslut direkt utan att det lyft till kommunfullmäktige



        Ärendet lyfts sedan till kommunfullmäktige för beslut och de kan antingen godkänna det eller återremittera det till facknämnden.

      5. Protokoll
        Protokoll skrivs, justeras och anslås på kommunens officiella anslagstavla.

      6. (Överklagande)
        Vid tidpunkten då protokollet anslås börjar tiden för överklagande. Alla kommunala beslut kan överklagas, men det är en förhållandevis krånglig process.

      7. Genomförande
        Ansvarig förvaltning får sedan i uppdrag att genomföra beslutet.

Den kommunala planprocessen

Alla former av byggnation styrs av kommunala översikts- och detaljplaner. Så ska ni påverka för att få fler anläggningar kan det vara bra att ha koll på hur planprocessen ser ut och fungerar.

I korta drag kan man beskriva planprocessen såhär:

  • Kommunen ska alltid ha en aktuell översiktsplan för hela kommunen (revideras vart fjärde år). Detta är en mycket översiktlig, strategisk plan som vägleder i mer detaljerade delar av planprocessen.

  • Ibland tar en kommun fram en fördjupad översiktsplan för att kunna visa fler detaljer i ett visst område. Planen är fortfarande översiktlig, strategisk och vägledande.

  • När ett område ska utvecklas börjar man ofta med att ta fram ett program till detaljplanen som visar hur man kan använda marken i ett begränsat geografiskt område. Den visar oftast på ett detaljerat sätt hur byggnationen kan se ut och vilken typ av byggnationer som ska finnas i ett område.

    Om en förening vill vara med och påverka i den kommunala byggprocessen är oftast detta det steget som är lättast att förstå och lättast att påverka.

    Det ska alltid hållas ett samråd kring planprogrammen för att få in de berördas (medborgare, föreningar, företag, etc.) erfarenheter och synpunkter samt att de ska ges möjlighet till insyn och påverkan innan kommunens ställningstagande är låst.
  • Utifrån planprogrammen fattas därefter beslut om detaljplaner som blir juridiskt bindande för kommunen och utifrån dem beviljas eller avslås sedan bygglov.

    Detaljplanerna är oftast så detaljerade att det inte är intressant för en förening att försöka påverka i detta steg.

Läs mer om hur planprocessen fungerar här.

Uppdaterad: 03 JAN 2019 15:10 Skribent: Daniel Glimvert
Epost: Adressen Gömd

Postadress:
Svenska Gymnastikförbundet
Box 110 16
100 61 Stockholm

Besöksadress:
Skansbrogatan 7
118 60 Stockholm

Kontakt:
Tel: 086996000
E-post: This is a mailto link

Se all info

GYMNASTIKBUTIKEN

Webbshop

PARTNERS

 Pensum logotyp Vera Sport logotyp Catea logotyp Svedea logotypunisport logo Svenska Spel Craft NeH Folkspel logotyp Scandic

FOLKHÖGSKOLAN LILLSVED

Scandic