Hoppa till sidans innehåll

Fokus på fysiken – en del av trupplandslagets framgångsrecept

22 AUG 2018 16:05
En bra fysisk grund och långsiktighet i träningen är A och O för att Sverige ska ha gymnaster som både mår och kan prestera bra.
  • Skapad: 22 AUG 2018 16:05

Under landslagslägret på Lingvallen tog vi ett snack med Jonas Gustavsson och Anna Stenholm, trupplandslagets fysios, om just deras syn på området samt truppens status här och nu.

Eftersom landslaget endast samlas ett fåtal gångar är möjligheterna att arbeta med gymnasternas fysiska status ytterst begränsade. Stödet riktas därför in på omhändertagande av akuta skador samt kortare uppföljningar och avstämningar för att komplettera stödet som finns på hemmaplan.

"Preppat" damlandslag inför EM i oktober!

Hur skulle ni beskriva den fysiska statusen på truppen just nu?

Jonas: Jämför vi med tidigare år så är status generellt bättre. Vi har både juniorer och seniorer här - alltså dubbelt så många gymnaster som tidigare - och det är mitt intryck att vi har färre som sitter vid sidan av och som inte kan medverka i träningen fullt ut än förut. Men vi ser fortfarande lite småkänningar och mindre skador som gymnasterna kanske haft under våren men som inte åtgärdats fullt ut inför SM och inte heller har tagits hand om fullt ut efter tävlingen. Det är nog lite olika hur noggrant man kollat upp det direkt. Vissa har vilat under sommaren men hade behövt mer aktiv återhämtning och rehabträning och för andra har vilan inte varit tillräckligt. Det borde kunnat vara bättre nu.

Anna: Det är också lite otur, jag menar en stukad fot kan vara svår att förutse status på. Jag tycker samtidigt mig se att seniorerna generellt verkar vara bättre preppade än tidigare, bättre form och mindre småskrammel. Då var det en del tejpade gymnaster som hade ont lite här och där. Nu är det smågrejer och de har bra koll upplever jag.

Jonas: Absolut. Utmaningen är ju att kan man inte träna med full belastning om några veckor så kommer man inte vara redo och bra förberedd för EM. Så det är viktigt med bra dialog med hemmaföreningen och både ärlighet och tydlighet kring att en gymnast som är tveksam att kunna bli klar, faktiskt inte ska tas ut till landslaget. Man måste kunna träna på landslagslägren, det är ju finliret som är viktigt. Så är man inte redo för träning så bör man i de absolut flesta fallen inte vara här.

Vad är det för stöd som gymnasterna söker hos er på läger? Aktuella skador eller tidigare problem?

Anna: Det är lite blandat tycker jag. Vissa saker hade man absolut kunnat komma längre med utan vår insats här. Många gångar när man hör vad som har gjorts på hemmaplan så kanske inte det som gjorts har varit tillräckligt. Fysion har kanske varit lite försiktig eller inte tänkt på vilken belastning det är. Att bara sitta med ett gummiband räcker inte.

Jonas: För några är det precis så, de har fått hjälp men kanske inte riktigt så mycket som de behöver. Vissa har fått riktig bra hjälp men kanske inte riktigt hunnit färdigt.

Vad är er bild av gymnasternas stöd på hemmaplan?

Jonas: Jag upplever att det är bättre än förut. De flesta har förstått att man behöver ta hand om det med professionell hjälp på ett annat sätt och majoriteten har bra stöd i form av sjukgymnast de besöker regelbundet. Sen behövs nog ett ökat samspel mellan sjukgymnast och tränare för att det ska bli riktigt bra.

"Glappet" mellan att vara klar med rehabilitering och redo för full belastning är ju en återkommande diskussion. Hur upplever ni det?

Anna: Vi har absolut ett glapp. Det har vi inom gymnastiken och det har vi inom hela idrottsrörelsen. Det finns vissa tränare som har kunskap, förståelsen och samma kunskap om dosering av träning och smart tänk. Inte samma kunskap om skador men om fysisk preparation, men det behövs mer.

Jonas: Det gjorde vi en ganska bra satsning på kan jag tycka för kanske fyra år sen just kring fysisk preparation och vad man borde klara av för att kräva av belastningen inom gymnastiken. Så jag skulle säga att jag upplever att fysträningen har blivit bättre för de som är här och de är fysiskt preppade. Men de glömmer bort att från att ha varit jättebra och jättestarka och sen blivit skadade, så ska de bygga upp styrkan igen innan de är redo för fulla volter. Så det är en kombination av tränare och gymnast.

Anna: Jag tror att screeningen har spelat roll också. Får man 44 poäng och ska ha 60... Oj då, vad är det jag kan göra mer? Det sporrar och guidar gymnasterna på ett bra sätt.

Inför detta EM infördes rörlighetskrav i fristående, har ni sett någon effekt av det?

Anna: Inte så mycket negativ effekt som jag hade trott faktiskt. Jag var lite rädd för att vi skulle se ökade problematiker kring ländrygg och axlar, men det har varit mindre än vad jag trodde.

Damlandslaget på lägret på Lingvallen i slutet av sommaren.

Jonas: Jag tycker att reglementet kom ut tillräckligt tidigt för att man skulle hinna träna med god progression. Sen tycker jag tränarna tänkt till och testat "vad har vi för möjligheter" mer än bara satt kraven utifrån reglementet och pushat på. Det är en balansgång. Men när man ser på gymnasterna och att en del är stela i exempelvis bröstryggen, så har man valt att inte ta med brygga exempelvis men istället välja pikfäll. Över tid ser jag att spagat och pikfällningen som riktigt bra delar att ha med som när man väl kan det kan minska risken för skadar. Det är en bra och positiv utveckling så länge den får ta sin tid och inte bara pushas fram. Vi ser ju även i screeningarna att rörlighet i baksida lår är lite begränsad, så det är absolut ett område att fokusera på framåt.

Om ni skulle ge föreningstränarna ett generellt tips framåt, vad skulle det vara?

Jonas: Ja det är lite svårt att säga konkret för fys är ju väldigt individuellt. Men de övningar som kommer ut inom kort från Gymnastikförbundet kring basstyrka där vi är ett helt gäng fysios och tränare som bidragit är jättebra. Men man behöver nog som tränare och aktiv förstå området lite bättre för att kunna få full effekt. Tidigare hade vi riktlinjer kring vad en elitgymnast bör kunna klara av med en del fokus på skivstång och vikt i knäböj. Då var det många som sa "det har vi ju inte tillgång till". Men jag upplever det har förbättrats så i dag har de flesta tillgång till detta, så vi skulle nog kunna trycka lite på det igen.

Anna: Ja, kombinationen av screening och rekommendationer av maxstyrka utgör en bra helhet. Screeningen är basen och sorterar in det hela lite för att visa vart du ska lägga mer tid för att bli balanserad. Det är viktigt att göra innan du lägger på vikt.

Jonas: Alla behöver kanske inte så omfattande screening som vi gör inom landslaget, men det är absolut inte fel. Att få en bild av vart man är, är fantastisk bra och är för mig en "no brainer" om man ska genomföra eller inte.

Screening och rörelseanalys

Just screening, eller rörelseanalys, är ett inslag som genomförs inom ramen för landslaget för att lyfta fokus på den fysiska grundformen. Vi tog ett snack med Frida Flodström, sjukgymnast från Bosön, som tillsammans med sina kollegor screenade samtliga gymnaster under bruttotruppslägret i januari och nu igen på Lingvallen i augusti.

Nu har vi pratat en del om screening här, kan du beskriva vad det är?

Frida: Screening eller rörelseanalys är ett testbatteri, alltså ett gäng övningar som vi satt samman tillsammans med Gymnastikförbundets Medicinska Expertteam för att vi tycker de är viktiga för just truppgymnastik. Det är minimum- och rekommenderade krav för vad man bör klara av för att kunna bedriva en normal truppträning. Det är allt från bålkontroll till fotstabilitet, rörlighet, styrka i ben. Sådana bitar som vi sett i forskning och utifrån klinisk erfarenhet ökar risken för skador om inte det får fokus, men även sånt som behövs för att kunna förbättra sin prestation i relation till styrka.

Du forskar även kring rörelseanalys, kan du berätta lite om det?

Frida: Ja, jag håller på och ska slutföra arbetet i höst. Där är fokus på friidrott, orientering och skidor, lite mer individuella idrotter och det är med bas i vårt, alltså lite enklare övningar än vad vi gör här med gymnasterna. Det som forskningen hittills visat är att det kanske inte är totalpoängen som är den viktigaste parameter att kolla på utifrån screeningsresultaten, men mer obalanser mellan exempelvis höger och vänster sida. Det är troligen bättre att ha två 2:or i samma övning än en 1:a på höger och en 3:a på vänster. Så är det något som gymnast och tränare/sjukgymnast på hemmaplan ska vara uppmärksam på, så är det just obalanser. Exempelvis testet kring fotledsrörligheten så får du inte full poäng om inte man har mindre än 1 cm skillnad mellan fötterna. Gymnastiken är ju om något en idrott där hela kroppen behöver fungera och symmetri är viktigt så både höger- och vänstersida måste vara bra.

Om du jämför resultaten i januari och augusti, hur skulle du då sammanfatta resultatet?

Frida: Vissa har förbättrat sig upp till 15 poäng (60 poäng är max). Fler säger att de börjat gå till gymmet och det är största skillnaden och anledning till förbättringen. Sen är det fler som inte har blivit bättre under perioden men de har inte heller blivit sämre, de ligger snarare kvar på sin poäng. De som redan låg lite högre, kanske runt 55 poäng, de har kanske gått fram någon poäng. Sen är det inte heller så lätt att förbättra sig när man redan ligger på en hög poäng. Men generellt skulle jag säga att det har gått framåt som helhet, vilket är kul. Jag tror många har tränat just på testerna, så de kunnat prestera bättre i och med att de viste att det skulle stämmas av igen.


Går det att dra några slutsatser?

Frida: Det är lite för tidigt att dra för många slutsatser. Men det vi såg senast var att 8 av 10 som hade smärta i ländryggen inte heller fixade bålstabilitetstestet. Nu säger många av de som upplevde problem att de går till sjukgymnast och har tagit tag i detta, så screeningen har nog absolut bidragit till att man följer upp bättre. Nu har vi precis screenat 90 gymnaster, så jag har inte hela bilden klar för mig här och nu i detalj, men min känsla är att det har blivit färre som upplever de problemen.
Sen ska vi inte heller glömma att detta är ganska nytt och även vi lär oss vilka tester som är viktigast och vad som eventuellt saknas. Det är ju en inlärningsprocess som ständigt ska förbättras. För att kunna göra en riktig bra insats så är det viktigt att vi följer upp och inte bara testar gymnasterna men även bidrar med inspel och förståelse för övningar. Det tillsammans med att gymnasterna även i tidigare år lär sig att det inte ska göra ont att träna. Har man ont så ska man kliva av och följa upp, det är jätteviktigt.

Hur är det att komma in som sjukgymnast och jobba med gymnaster?

Frida: Vi upplever att gymnasterna är jätteintresserade och jättemotiverade. Vi filmar ju exempelvis nerhopp och det är många som vill se hur landningen ser ut. Det gör det enkelt att förklara att "du ser att knäet faller in och det behöver du att förbättra". Så de är intresserade och förbättras så vi är jättenöjda. Sen är det roligt att jobba med gymnaster för de är jätteduktiga på att ta instruktioner.

Som sjukgymnast så behöver man även förstå gymnastiken och kraften och belastningen som det innebär. Ett är ju att man är färdigrehabiliterat för att kunna springa igen, men att vara redo för att hoppa och landa och ta krafterna fullt ut är svårt att förhålla sig till utan att se och förstå träningen. Precis som gymnast och tränare behöver lära sig förstå en sjukgymnasts perspektiv och inspel så behövs det tvärtom. Jobbar man mer som ett team så kommer det att bli bättre för alla.

Vi tackar Frida och hennes kollegor på Bosön för insatsen med alla screeningar och riktar samtidigt ett stort tack till Riksidrottsförbundets Elitidrottsavdelning för stödet.

Trupplandslagets fysioteam består av Jonas Gustavsson (leg. kiropraktor), Anna Stenholm (leg. sjukgymnast) och Johanna Nilsson (leg. sjukgymnast). Johanna medverkade ej på lägret på Lingvallen och därför ej heller i denna artikel då hon medverkade som fysio på EM i kvinnlig artistisk gymnastik i Glasgow.

Skribent: Lotta Darlin
Epost: Adressen Gömd

Postadress:
Svenska Gymnastikförbundet
Box 110 16
100 61 Stockholm

Besöksadress:
Skansbrogatan 7
118 60 Stockholm

Kontakt:
Tel: 086996000
E-post: This is a mailto link

Se all info

GYMNASTIKSHOPPEN

Webbshop

PARTNERS

 Pensum logotyp Vera Sport logotyp Svedea logotypunisport logo Svenska Spel Craft NeH Folkspel logotyp Scandic

FOLKHÖGSKOLAN LILLSVED

Lillsved