333 är dagens siffra!

Läs GS Pelle Malmborgs reflektion kring talet 333 och hur det har påverkat verksamheten inom Svensk Gymnastik. Trevlig helg!

”333 är dagens siffra!” utropade en av kollegerna på ledningsgruppens inchecking i fredags. Jag och övriga satt som frågetecken och försökte räkna ut vad just talet 333 hade med fredagen den 12 februari att göra. Sen kom svaret det var 333 dagar sen vi flyttade ut nationella kontoret till köksbord, sovrum, källare eller något annat tillgängligt utrymme hemma. Från att ha sammanstrålat dagligen på kontoret satt vi nu utspridda över halva Mälardalen samt en vilsen själ, undertecknad, i Skåne.

Allt gick väldigt snabbt och ledningsgruppen funderade på hur länge kommer det här att hålla innan verksamheten rasar men sa samtidigt det här rör sig nog bara om en månad eller två innan vi är tillbaka. Nu sitter vi drygt 333 dagar senare fortfarande utspridda och har dessutom utökat det geografiska området till Trollhättan och Umeå och kan konstatera att det faktiskt gått riktigt bra och i vissa stycken alldeles utmärkt. Funderingarna nu är snarare vad tar vi med oss in i det nya normala?

Likt andra organisationer och företag finns det en hel del fördelar att kunna kombinera kontoret med arbete i hemmet med en ökad flexibilitet och tidsbesparing i vardagen. När till exempel pendling försvinner kan det bli mer tid för annat- kanske egen träning. Det ska bli intressant att se var vi hamnar och vilka möjligheter det kan öppna upp för föreningslivet när vi nu gradvis tillåts komma tillbaka till våra vanliga träningsmiljöer. Då kommer tanken om vilka de vanliga träningsmiljöerna är? Kanske blir ett utepass ett bestående inslag i träningen? Jag har inte svaren men jag är säker på att de 333 dagarna gett oss många nya insikter om nya möjligheter även om jag samtidigt gärna hade sett att vi kommit på dessa under helt andra förhållanden.

Inledningen kanske kan framstå som om att jag glömt bort allt det vi saknat och i väldigt stor utsträckning fortfarande är avskurna från under det år som snart passerat sedan pandemin satte allt normalt ur spel. Men självklart är så inte fallet. Jag har dagligen oroat mig för hur denna situation påverkar all den fina verksamhet som normalt pågår runt om i landet, hur individers drömmar kanske spricker och inte minst alla de viktiga sociala aspekter som tappas när man inte får gå till sin träning. Jag har i min tränarroll verkligen insett hur mycket det senare påverkar mig och mitt mående att inte få hänga med gänget.

Min förhoppning är därför att vi fortsatt kommer att se ett uppöppnande av anläggningar och återstart av verksamhet under de kommande månaderna och att alla åter får komma tillbaka i de sammanhang där inte bara kroppen får sin stimulans utan även vårt behov av samvaro uppfylls.

I tidigare GS-hälsningar har jag nämnt vikten av att vi gör oss redo för omstart och inte väntar in utan redan nu planerar och tror på att verksamheten kommer igång inom en inte allt för avlägsen framtid. Det gör mig därför väldigt glad när jag hör hur det jobbas stenhårt med bland annat tävlingskalendrar för att få ihop både nationell och internationell verksamhet. Det är ett stort pussel som ska läggas för att få det att klaffa med arrangörsföreningar, domare, kommittéer med flera. Så kör hårt för helt plötsligt är vi där!

Slutligen vill jag sprida roligt och kreativt exempel från Sydost där Burseryds GF har hyrt ut sina spinningcyklar till medlemmarna och kör live-pass där alla kör spinningpasset tillsammans.

Önskar er alla en fin avslutning på veckan!

Pelle