FAQ

En bild

Här får du svar på vanliga frågor kopplade till arbetet med HBTQI-inkludering.
Om du saknar någon fråga är du välkommen att kontakta oss genom Gymnastikförbundets ansvarig för föreningsstöd Helen Åkerman via mail.

Varför har Gymnastikförbundet påbörjat detta arbete?

  • För att alla ska känna sig välkomna inom Svensk Gymnastik är det viktigt att ha riktlinjer gällande inkludering, könsidentitet och könsuttryck. I vår långsiktiga strategi där vi siktar mot 2028 uttrycks det så här ”Vi tror på att erbjuda gymnastik för alla och i hela landet. Därför behöver vi bli en mer innovativ och öppen gymnastikrörelse som leder till en ännu större mångfald och bredd av medlemmar i alla åldrar. Målet är en jämlik och jämställd gymnastikrörelse, dvs att vi är till för alla. Effekten blir en attraktiv gymnastikrörelse för ännu fler. Vi lever vår vision om rörelse hela livet.”

Vi vill gärna säkerställa ett bra bemötande av HBTQI-personer men önskar konkreta tips på vad ett bra bemötande är?

  • Grundläggande för ett bra bemötande är respekt och att ha ett öppet sinne, vara ödmjuk inför att det kan bli fel och inför att lära nytt, och att försöka lägga normer, förutfattade meningar eller egna åsikter åt sidan. Det kan vara en utmaning eftersom vi är så vana vid det som är normativt i samhället runt oss. Språket och hur vi uttrycker oss är centralt för att ge ett bra bemötande, och att försöka utgå från individen du möter. Här är några konkreta exempel på hur du kan agera:
    • Tänk på att du inte kan se på någon vilket kön eller vilken sexuell läggning den har. Du kan inte heller se på ett sällskap vilken relation de har till varandra. Försök därför undvika att gissa och använda kommentarer som “din mamma”, “din pojkvän”, “är du kär i någon kille?” etc. innan du är säker på att det är korrekt, eftersom du kan ha uppfattat situationen fel vilket kan få personen att känna sig obekväm.
    • Använd ett könsneutralt språk t.ex. “gymnasten i blå dräkt” istället för “tjejen i blå dräkt” eller “hej” istället för “hej grabbar”. Hen eller den, som är könsneutrala pronomen, kan fungera att använda när du inte vet vilket pronomen personen du hänvisar till föredrar.
    • Tänk på språket också i skrift, t.ex. i utskick till gymnaster eller i text på hemsidan. För att transpersoner ska känna sig välkomna är det bra med ett könsneutralt språk även där, och att använda formuleringar som “alla oavsett kön” istället för “pojkar och flickor”, och att inte använda begrepp som “alla är välkomna” innan ni har säkerställt att fler kön än man/kvinna faktiskt är välkomna och tas om hand på ett bra sätt i er förening.
    • “Partner” och “förälder” är två bra neutrala ord att använda när du är säker på att det beskriver relationen du syftar på. Tänk på att många regnbågsfamiljer består av fler föräldrar än två, och att det inte är relevant att veta vem/vilka som ev. är biologisk förälder till ett barn. Ett barn kan också av olika skäl ha andra vårdnadshavare än dens föräldrar så det finns många anledningar att försöka uttrycka sig så inkluderande som möjligt.
    • Alla är inte bekväma med att alltid säga sitt pronomen, men namnrundor där det är frivilligt att säga sitt pronomen (t.ex. han, hon, hen, den) kan fungera t.ex. när ni startar en ny grupp eller får en ny gymnast. Tänk på att en persons namn eller pronomen också kan förändras över tid.
    • Om du får veta någons namn eller pronomen – respektera detta och använd det. Om du glömmer - fråga hellre än att gissa. Be snabbt om ursäkt om du råkar säga fel, men lägg det sedan bakom dig och ha inte dåligt samvete. Alla kan göra misstag. Ett direkt och personligt tilltal med “du” fungerar i de flesta sammanhang.
    • Identitet, ens kroppsliga attribut, sexuella läggning och sexuella preferenser är för många något högst personligt. Vill någon dela med sig - låt dem ta initiativet.
    • Många HBTQI-personer blir “uppslagsböcker” och får väldigt många frågor om HBTQI i miljöer där de är i minoritet. Tänk på att det är ditt eget ansvar att utbilda dig och vara påläst, och att alla inte är bekväma med att besvara frågor. En HBTQI-person kan inte heller ensam representera en stor del av befolkningen.

Hur kan vi göra för att inkludera både binära och ickebinära transpersoner i träning?

  • Idag finns inga begränsningar utifrån Gymnastikförbundets styrande dokument och reglementen. Det är möjligt att ha träningsgrupper för alla kön inom alla discipliner, både uppdelat och mixat. Det är bra att i er kommunikation vara medvetna om att det finns fler kön än två, och att i förväg ha tänkt igenom hur ni får träningen att fungera på bästa sätt, utifrån t.ex. olika fysiska förutsättningar, och informera om de möjligheterna när ni öppnar upp en grupp eller disciplin för fler kön eller för transpersoner.
  • Om det inte är en tävlingsgrupp eller en tävlingsgymnast kanske det finns anpassningar ni kan göra för att underlätta träningen för gymnasten? Det kan handla om att justera ansats, höjd på hoppbord, höjd på räck eller barr eller vilka träningskläder som går bra att använda.
  • Tänk också på ert språk på träningen, en transtjej t.ex. som tränar MAG kan trivas bättre om vi inte hela tiden hänvisar till barren som “herrbarr”.

Vi vill börja inkludera transpersoner i tävlingar lokalt/regionalt redan nu – vad är möjligt idag?

  • På lokal och regional nivå är det idag möjligt, utifrån Gymnastikförbundets beslut och ställningstagande, att arrangera tävlingar inom samtliga discipliner och lägga till t.ex. “öppen klass”. Tänk på att “mixad klass” enligt nuvarande reglemente i vissa discipliner förutsätter att deltagarna är män/kvinnor, och att det finns ett visst antal av varje, vilket gör att en “öppen klass” kan behövas som tillägg för att även inkludera t.ex. ickebinära gymnaster. Ickebinära gymnaster ska inte behöva välja om de ska räknas som man eller kvinna för att kunna tävla, och föreningen bör inte heller välja klass åt någon baserat på t.ex. juridiskt kön.
  • Om egna tävlingsklasser skapas finns frihet att anpassa t.ex. redskapsregler och klädregler inom dessa så det fungerar bra för gymnasterna. Tänk på att gymnasten själv ska få välja vilken klass den önskar tävla i.
  • Nya tävlingsklasser och tävlingsformer kan gynna fler gymnaster än enbart transpersoner, t.ex. väldigt långa gymnaster, äldre gymnaster, träningsgrupper som är blandade när det gäller kön som skulle vilja tävla mot varandra eller gymnaster som t.ex. inte vill tävla i alla grenar. Det är bara fantasin som sätter gränserna för allt roligt ni kan hitta på. Det kan också hjälpa er förening att växa.
  • En gymnast som tävlat i en klass som ej omfattas av gällande tävlingsreglemente eller där regler anpassats kan ej delta i t.ex. regionalt kval till nationell final eller uttagning, och ej heller flyttas upp i nivå.

Vår gymnastikhall innehåller enbart två könsuppdelade omklädningsrum/könsuppdelade toaletter – vad kan vi göra?

  • Till att börja med kan ni lyfta frågan till den som ansvarar för eller äger hallen i det fall det är någon annan än er förening. Ni kan undersöka när renoveringar är planerade och säkerställa att önskemål om fler omklädningsrum och toaletter lyfts för att hallen ska kunna inkludera och erbjuda alla samma möjligheter till trygg omklädning.
  • Det viktigaste är dock att försöka göra vad ni kan, att ni är tydliga i er kommunikation och visar en medvetenhet om frågan.
    • Det är bra om det är tydligt från föreningens håll att alla män är välkomna till männens omklädningsrum och vice versa. Sedan är inte alla transmän och transkvinnor bekväma med att byta om och duscha i omklädningsrummet avsett för ens kön och då är det bra att det finns alternativ. Gymnasten bör själv få välja var den byter om.
  • Fundera på om det finns något rum i er hall som med enkla åtgärder kan användas som ett extra könsneutralt och/eller enskilt omklädningsrum? Finns det en större toalett som kan dubblera även som omklädningsrum, som kan märkas upp, där ni kan ställa in en bänk, hänga upp krokar och ställa in små låsbara skåp?
  • Fundera också på om era toaletter måste vara könsuppdelade eller om ni kan göra dem könsneutrala.

Vilka kända idrottande transpersoner finns det nationellt och internationellt?

  • I RFSL:s rapport Trans och idrott – ingen ska lämnas utanför Pdf, 9 MB. finns flera exempel på idrottande transpersoner och förebilder. I Sverige finns t.ex. Lukas Svärd som tävlar i triathlon på hög nivå, Noel Filén Hammarström som spelar basket på elitnivå, ishockeyspelaren Leon Reuterström och handbollsspelaren Loui Sand.
  • Internationellt finns t.ex. i Australiens landslag handbollsspelaren Hannah Mouncey, och i USA har Chris Mosier kvalificerat sig till OS i Triathlon.
  • Caster Semenya är en mycket framgångsrik medeldistanslöpare som dock inte är transperson utan kvinna och intersexperson.
  • Inom gymnastiken finns än så länge inga kända öppna transpersoner.

Vilka andra specialidrottsförbundet bedriver ett aktivt arbete på området?

  • En stor del av idrottsrörelsen arbetar nu med frågor kring HBTQI- och transinkludering och Svenska Gymnastikförbundet vill vara en förebild på området.
  • Andra förbund med ett aktivt arbete är t.ex. Svenska basketbollförbundet, Svenska fotbollförbundet, Svenska innebandyförbundet, Svenska volleybollförbundet, Skridskoförbundet och Budo- och Kampsportsförbundet.

Våra huvudsponsorer

Våra sponsorer