Anmälan till socialtjänsten
Samhället har ett ansvar för att göra en insats när föräldrar och vårdnadshavare inte klarar av att ge barn det de behöver, eller då de står maktlösa inför en situation där barn far illa. Barn har enligt lag rätt till omedelbart skydd och ska erbjudas olika former av hjälp och stöd. Kommunens socialnämnd har huvudansvaret för att erbjuda det stödet och socialtjänsten är den som ska förverkliga så stödet kommer barnet till gagn.
Vilken skyldighet har vi att anmäla?
Alla som misstänker att ett barn far illa bör anmäla det till socialtjänsten. Det står i socialtjänstlagen. Personer som arbetar i hälso- och sjukvård, skolan samt i socialtjänsten är skyldiga att anmäla misstanke. Idrottsledare och tränare är alltså inte skyldiga att anmäla, men bör alltid anmäla sina misstankar så att socialtjänsten får möjlighet att utreda om barnet har behov av stöd och skydd.
Hur går en anmälan till?
Det finns ingen mall över hur en anmälan till socialtjänsten ska gå till. Den som vill anmäla tar en kontakt med kommunens socialtjänst under arbetstid. Finns det behov av att göra en anmälan kvällstid eller under helger så finns socialjouren. Den som anmäler kan vara anonym, men om hen talar om sitt namn gäller inte anonymiteten längre. Det kan ändå vara bra att lämna sitt namn och kontaktuppgifter då socialtjänsten kanske behöver återkomma med uppföljande frågor eller dylikt. Den som känner sig osäker på om hen ska göra en anmälan eller inte, kan ta kontakt med socialtjänsten anonymt och rådgöra med dem utan att berätta vilket barn det berör.
Socialtjänsten kan även hjälpa till med andra saker, som till exempel att göra en polisanmälan (om det är aktuellt) eller att ta barnet till läkaren (om det skulle behövas). Socialtjänsten kan även ge den som anmäler råd och stöd hur hen ska agera. De kan också erbjuda medling mellan det utsatta barnet och förövaren, vilket kan vara aktuellt vid till exempel mobbning.
Vad händer efter en anmälan?
När en anmälan kommit in till socialtjänsten ska de direkt göra en bedömning om barnet är i behov av omedelbart skydd och omhändertagande. Vidare fattas beslut om en utredning ska göras eller inte. En utredning ska ske inom 14 dagar. Om det finns misstankar om övergrepp, våld eller annat brott, ska utredningen inledas direkt. Utredningen får pågå max fyra månader. Förälder eller vårdnadshavare blir som regel direkt kontaktad då en anmälan har gjorts. Om anmälaren valt att vara anonym, nämns inte hen vid namn.
Privatpersoner som anmäler har rätt att få en bekräftelse på att anmälan tagits emot och av vem, men ingen mer information kan ges. Undantag är om berörda personer givit sitt samtycke till att mer information lämnas ut. Det innebär att anmälaren ibland kan känna sig utestängd från processen. Det hen kan göra då är att kontakta socialtjänsten för att få en beskrivning hur de arbetar generellt och råd/stöd i hur hen nu ska agera.
Öppna insatser är den vanligaste insatsen för barn som far illa. Det kan vara en kontaktperson eller kontaktfamilj till barnet eller ett öppenvårdsprogram av något slag. I vissa fall kan insatsen bli att barnet placeras utanför hemmet, i ett familjehem eller ett hem för vård och boende.
Socialtjänstens grund för sitt arbete och insatser är frivillighet, självbestämmande, integritet och samarbete. Men då samtycke inte finns har de en skyldighet att ge barn det stöd och skydd som behövs. Socialtjänsten ska alltid verka för samverkan, både då det gäller de samhällsövergripande frågorna och då en anmälan görs.
Läs mer