Hoppa till sidans innehåll

Ätstörningsproblematik


Misstanke om ätstörningsproblematik

Ätstörningar är en grupp allvarliga sjukdomar som präglas av överdriven rädsla för att gå upp i vikt och överdriven upptagenhet av kropp, vikt och figur.

All information kring ämnet ätstörning på Gymnastikförbundets hemsida källhänvisas till de länkar som återfinns längre ner på sidan och under "Länkar Idrottsnutrition"

 Vi rekommenderar dig att alltid ta kontakt med vårdcentral och / eller skolsköterska  vid misstanke om problematik kring kost och kostintag. Under 1177 Vårdguiden finner du mer inforamtion från ditt eget landsting.

I landet finns även ett antal specialiserade mottagningar för just ätstörningsproblematik. Om du kontaktar Gymnastikförbundet kan du få en hänvisning till din närmaste mottagning där det finns legitimerad kompetens till din hjälp.

Gymnastikförbundets rekommendationer kring ätstörning och energibrist hittar du här

Hur vet du att det handlar om en ätstörning?

Det finns många som tänker mycket på mat och på sin kropp. Det är vanligt att man vill ha kontroll över vad man äter och att man är rädd för att gå upp i vikt. Om tankarna på mat och vikt tar så stor del av uppmärksamheten att man kan ha svårt att klara av sitt vanliga liv – studier, arbete eller andra aktiviteter – så kan man ha en ätstörning. Man kanske låter bli att äta eller gör sig av med det man ätit genom att till exempel kräkas eller träna hårt. Det kan också märkas genom att du undviker att gå och fika eller gå på fest, för att du inte vill visa att du inte äter. En ätstörning försämrar både den fysiska hälsan och hur man fungerar socialt.

Tecken på att du har en ätstörning och hur det kan börja

Eftersom ätstörningar ofta kommer smygande kan det vara svårt att själv se och förstå när det börjar handla om en sjukdom. Om du känner igen dig i flera av de här punkterna kan det handla om en ätstörning och då bör du söka hjälp:

  • Du drar ner på maten och blir mer och mer upptagen av dina matvanor och din vikt.
  • Du skjuter upp måltider, äter långsamt eller vill äta ensam.
  • Du äter oregelbundet, hoppar till exempel över frukosten eller äter stora mängder "förbjuden" mat när du är ensam.
  • Du tränar överdrivet mycket.
  • Du har svårt att koncentrera dig i skolan eller på arbetet.
  • Du är missnöjd med kroppen.
  • Du utvecklar olika regler för hur man ”får äta” för att känna att du har kontroll
  • Du undviker fester och kalas för att du inte vill visa andra att du inte äter, och det kan vara svårt att äta det som bjuds.
  • Du känner dig nedstämd eller har ångest.
  • Du fryser mycket, får svårt att somna eller vaknar innan du har sovit tillräckligt.
  • Din mens blir oregelbunden eller kommerinte alls.
  • Du skadar dig själv eller har självmordstankar.
  • Du gör dig av med det du har ätit genom att till exempel framkalla kräkningar eller träna överdrivet mycket.

Det syns inte alltid att du har en ätstörning

Du tänker väldigt mycket på mat och på din kropp om du har en ätstörning. Du kanske känner att du vill ha stenhård koll på vad och hur mycket du äter. Eller så pendlar du mellan att hålla koll på vad du äter i vissa perioder, men i nästa stund äter du stora mängder av sånt som du annars försöker undvika. Oftast sker det när du ensam.

Det syns inte alltid utanpå om du har en ätstörning. Även om kroppen inte får näring på ett bra sätt, behöver den inte vara ovanligt smal eller tjock.

Andra kanske reagerar och blir oroliga om du är underviktig. Själv kanske du tycker att du är tjock, även om du väger mindre än tidigare.

Det är inte säkert att du själv märker att något är fel. Därför kan det vara svårt att förstå att du behöver hjälp, och att ta emot hjälp. Det är vanligt att känna skuld eller skämmas för det du gör, och att därför hålla problemen för sig själv.

Att vilja bli nöjd

Den som har en ätstörning brukar ofta tänka att den ska klara av eller göra något för att känna sig nöjd med sig själv. Det kan till exempel vara att bli smalare, få större muskler eller äta på ett visst sätt. En del skäms för hur de äter eller hur de ser ut.

Om du har en ätstörning kanske du tänker att du en dag i framtiden ska känna dig helt nöjd, bara kroppen blir på ett visst sätt. Men känslan av att vara nöjd eller lycklig kommer inte, även om du blir smalare. Istället fortsätter du att tänka på kroppen och maten, och känner dig arg, besviken eller misslyckad.

Kontroll

De som har ätstörningar brukar vilja ha kontroll över sånt som vad de ska äta nästa gång, hur de ska träna eller vad de ska säga till andra för att slippa äta. Det brukar bli jobbigt med alla tankar. De tar mycket tid och energi. Du kan få ångest och känna dig ensam. De kanske till exempel inte följer med på fika eller fest för att de är oroliga för att behöva äta, eller att andra förväntar sig att de äter.

Du kanske undviker att träffa kompisar och familj för att slippa frågor om hur du mår. Det kan hända att du känner dig orolig och svarar något som inte är sant om någon frågar eller kommenterar vad du äter. Till exempel ”jag har redan ätit”.

Kroppsuppfattning

Många som har ätstörningar uppfattar sin kropp annorlunda än den är. Du kan till exempel tycka att den ser otränad ut, trots hård träning, eller att den är tjock fast den egentligen är smal. Eller att folk tittar på ens kropp mycket, eller vad man äter. Såna tankar är vanliga vid ätstörningar.

Kroppen påverkas

Det brukar vara svårt att lyssna på kroppens signaler om när du är hungrig eller mätt om du har en ätstörning. Men kroppen behöver mat. Den behöver många olika ämnen för att funka.

Det kan få allvarliga följder om du inte får i dig den näring du behöver. Till exempel vara för att du äter väldigt oregelbundet eller lite, eller bara en viss sorts mat. En del saker kan du märka tidigt, som att du får ont i magen, blir trött eller frusen, att huden blir uttorkad eller att du får sämre minne och svårt att koncentrera dig. Du kan också bli nedstämd eller få ångest. Om du har mens kan den bli oregelbunden eller helt försvinna, att musklerna blir svaga eller att benen i kroppen blir sköra. Skörheten känns inte i benen, men kan upptäckas vid en medicinsk undersökning.

Om det pågår länge

Om du ständigt gör, för dig, ofördelaktiga kostval eller förlorar mycket i vikt kan kroppen komma i svälttillstånd. Detta gäller även personer med en konstaterad övervikt eller fetma. Det betyder att kroppen förbereder sig på att försöka funka med väldigt lite näring. Det kan visa sig genom att hjärtat slår långsammare och temperaturen i kroppen blir lägre.

De flesta förändringarna beror på att kroppen försöker anpassa sig till att inte ha fått tillräckligt med näring. Det kan hända både om du äter för lite och om du äter mycket, men bara i perioder.

Många av de kroppsliga problem som ätstörningar kan ge, försvinner om du börjar äta på ett bättre sätt som ger kroppen det som den behöver. Mat är som medicin för kroppen om du har en ätstörning.

 

Hjälp och behandling

Det går att bli av med ätstörningar

Första steget är att erkänna att man har ett problem och bestämma sig för att man vill lösa det. Nästa steg blir att ta reda på vart man ska vända sig. Ofta kan man behöva hjälp från någon som är van att hjälpa personer att ändra sitt sätt att tänka och äta. Man kan kontakta skolhälsovården, en ungdomsmottagning, Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, eller gå till en vårdcentral. Det finns ställen på internet där man kan chatta, mejla eller läsa för att få hjälp och stöd. Man kan också vända sig till en god vän eller någon man litar på, så att man inte behöver vara ensam med det som är svårt.

Ofta vill man inte ha hjälp om man har problem med en ätstörning, eftersom man är rädd för att tappa kontrollen och gå upp i vikt. En ätstörning kan kännas som om den är en del av en själv och ge en slags trygghet. Därför kan det kännas otäckt att göra sig av med fixeringen vid mat och den kontroll man upplever, även om man vill bli av med problemen det innebär.

Ju tidigare man kan få hjälp att ändra sitt beteende och sina tankar desto lättare är det att bli bra. Man kan försöka att hitta en balans i livet så att vikt och utseende inte får uppta en så stor del av ens tillvaro. Det är viktigt att komma ihåg att en ätstörning är skadlig för kroppen, och kan göra att man blir allvarligt sjuk eller i värsta fall dör.

 

Relaterade länkar:

För dig som vill läsa mer om kost för idrottare:

https://www.sisuidrottsbocker.se/Bosons-kokbok-1334.aspx

https://www.sisuidrottsbocker.se/atrattnardutranar.aspx

Råd och Information:

1177 Vårdguiden 

Kontakt och stöd:

Besök UMO:

UMO är en nationell ungdomsmottagning på nätet för dig mellan 13 och 25 år.


Att vara närstående

Hela familjen påverkas när någon inte mår bra. Som närstående kan man själv behöva stöd. Läs mer här.

 

 

 

 

 

Uppdaterad: 07 MAJ 2018 13:59 Skribent: Åsa Ekdahl
Epost: Adressen Gömd

Postadress:
Svenska Gymnastikförbundet
Box 110 16
100 61 Stockholm

Besöksadress:
Skansbrogatan 7
118 60 Stockholm

Kontakt:
Tel: 086996000
E-post: This is a mailto link

Se all info

GYMNASTIKSHOPPEN

Webbshop

PARTNERS

 Pensum logotyp Vera Sport logotyp Catea logotyp Svedea logotypunisport logo Svenska Spel Craft NeH Folkspel logotyp Scandic

FOLKHÖGSKOLAN LILLSVED

Scandic