FAQ - Anvisning för barn- och ungdomsgymnastiken

Här kan olika typer av samverkan mellan föreningar och/eller andra idrotter vara en lösning. Man utgår som grund ifrån individens önskemål och förutsättningar. I discipliner med lag kan en annan lösning vara att man inom samma träningsgrupp ställer upp på olika nivåtävlingar för att på så sätt motivera och behålla fler aktiva så länge som möjligt.

Det finns idag ingen helt anonymiserad tjänst för att anmäla missförhållanden hos Gymnastikförbundet. Den som vill vara helt anonym hänvisas till Riksidrottsförbundets visselblåsartjänst. Du som vill kontakta Gymnastikförbundet direkt kan vända dig till Gymnastikombudsmannen eller ansvarig för föreningsfrågor vid förbundets nationella kansli. Anställda vid förbundet för inte vidare uppgifter om vem som har kontaktat förbundet till föreningen. Vid en anmälan till juridiska nämnden råder dock fullständig öppenhet, i enlighet med Riksidrottsförbundets stadgar.

Grundinställningen är att idrottsrörelsen själv ska hantera ärenden som kan bryta mot idrottens eget regelverk, Riksidrottsförbundets stadgar, Gymnastikförbundets stadgar och föreningens stadgar samt mot barnkonventionen. För att ta det ansvaret arbetar vi just nu med att förfina systemen. Vid och i anslutning till förbundsmötet i april 2022 kommer många beslut fattas som berör detta. Åtgärdstrappan är en del av det paketet.Om anvisningarna inte följs och detta kommer till Gymnastikförbundets kännedom, kommer förbundets anställda och styrelse agera i enlighet med Gymnastikförbundets åtgärdstrappa. Om föreningen inte följer det som förbundet ålägger den i enlighet med åtgärdstrappan, kan föreningen, som en yttersta konsekvens, uteslutas ur Gymnastikförbundet. Några uteslutningsärenden kommer inte att bli aktuellt före förbundsmötet 2022.Den som får vetskap om att ett barn far illa ska anmäla detta till Socialtjänsten via en så kallad orosanmälan. Alla former av brott ska polisanmälas.

Elitinriktad gymnastik innebär krävande, specialiserad och organiserad idrottsverksamhet med uttalade prestations- och resultatmål. Det är till den kravställningen alla som ingår i en elitinriktad verksamhet behöver förhålla sig. Vi anser inte att den typen av verksamhet är anpassad för barn under 13 år. Det är inte detsamma som att fånga ett specifikt barns önskan om att träna en extra dag i veckan under en tid för att utvärdera om hen har inre driv, motivation och förutsättningar att i framtiden träna elitinriktat. Eller att på olika sätt skapa en möjlighet att få erfarenhet av liknande verksamhet. Barn under 13 år ska fortsatt uppmuntras att delta i flera idrotter för att skapa mångsidigt lärande och allsidig träning. Därmed finns till exempel inga krav på maximal träningsnärvaro som ett villkor för deltagande på exempelvis tävling eller läger för barn under 13 år.

Här kan olika typer av samverkan mellan föreningar och/eller andra idrotter vara en lösning. Man utgår som grund ifrån individens önskemål och förutsättningar. I discipliner med lag kan en annan lösning vara att man inom samma träningsgrupp ställer upp på olika nivåtävlingar för att på så sätt motivera och behålla fler aktiva så länge som möjligt.

I verksamheten kommer vi alltid att stå inför utmaningar som vi inte räcker till för. Att bereda plats för alla utifrån deras förutsättningar och skapa möjlighet till utveckling för alla kan vara en sådan. Forskningen visar att när vuxna delar på träningsgrupper och några av de aktiva känner sig bortvalda eller som att de kategoriserats som ”inte tillräckligt bra”, så ökar risken för att de slutar. Detsamma gäller när det sociala sammanhanget förändras.Av praktiska skäl kan dock inte alla ha samma ledare eller vara i samma grupp eller förening. Verksamhetens sammansättning måste utgå från föreningens praktiska förutsättningar, såsom exempelvis ledartillgång och ledarutbildningsnivå, lokaler och ekonomi. Varje förening behöver se över sina förutsättningar och bygga verksamheten utifrån dem. Föreningen bör också ta fram en långsiktig plan för kompetensutveckling eller för att utöka sina lokalytor för att skapa utrymme för en flexibel organisation som kan möta fleras behov.När grupper behöver förändras är det alltid den aktivas behov och inställning som ska vara vägledande, inte föreningens önskan att nivågruppera, eftersom barns och ungas motivation och mål med sin idrott varierar över tid. Det är viktigt att vara transparent med alla beslut och kommunicera med de aktiva och deras vårdnadshavare.

De nya anvisningarna är beslutade och gäller framåt men med vetskap om att förändringsarbete tar tid behöver vi vara tydliga med att vi inte idag lever upp till alla delar av dess innehåll. Målet att anvisningarna ska vara fullt ut implementerade är därför långsiktigt och varierar inom de olika områdena, inom de olika disciplinerna och utefter olika förutsättningar. Men gemensamt för alla våra verksamheter är att arbetet ska påbörjas omgående i någon form. Så börja diskutera i din träningsgrupp, förening eller styrelse redan idag. Delta på webinarier riktade till föreningar i höst men låt dialog och förankring ta tid för att landa i hur er förening bäst formar verksamheten för barnens bästa!

I tävlingar för barn i åldern 7-9 år förekommer ingen resultatåtergivning och därmed kan man heller inte anordna tävlingar med kvalificering till final.I tävlingar för barn i åldern 10-12 år kan man kvalificera till finaler utan att meddela den inbördes ordningen i kvalificeringen. Samma tävlingsförutsättningar gäller för alla former av digitala tävlingar.

Om flera barn i båda ålderskategorierna (7-9 år och 10-12 år) tävlar i samma tävlingsklass behöver den delas upp inom klassen i hur vi redovisar resultat och anpassas efter vad som gäller för respektive ålderskategori. Om barn tävlar på nationell nivå innan 13 års ålder, sker det med anpassade regler som inte är desamma som för nationella tävlingar i övrigt (CoP eller motsvarande). Tävlingarna ska ha anpassade regler för de olika ålderskategorierna 7-9 år och 10-12 år. Samma tävlingsförutsättningar gäller för alla former av digitala tävlingar.

I Riksidrottsförbundets riktlinjer för barn- och ungdomsidrott står: ”Utforma verksamheten på ett sätt där resandet för barn upp till 13 år minimeras och med fördel bedrivs i närområdet.” Anvisningen uttrycker Gymnastikförbundets tolkning av skrivningen i Riksidrottsförbundets riktlinjer. Vad som är möjligt varierar inom olika delar av landet och i olika discipliner. Vi ser en förändring över tid mot att slutligen nå det uttalade målet i vår anvisning.Det finns också en tanke med att eftersträva en succesiv ökning av tävlingsmomentet från 7 år och uppåt genom att starta lokalt under enklare former för att sedan utveckla sitt tävlande över tid i och med att du blir äldre och får mer erfarenhet.Undantagen från grundregeln finns presenterade i anvisningen som punkter och hanteras inom ramen för vårt Tekniska reglemente samt i sanktionsförfarandet för föreningstävlingar.Yngre aktiva (7-12 år) kan tillåtas delta i nationella tävlingar om:

• tävlingen har för målgruppen anpassade regler och
• det inte är möjligt att arrangera regionala tävlingar.

Enligt Riksidrottsförbundets riktlinjer för barn- och ungdomsidrott gäller 13-årsgräns för deltagande i nationella mästerskap (USM, JSM, SM), nationella tävlingar som kräver kvalificering, uttagning till landslag och för internationellt tävlande.Undantagsvis kan aktiva, yngre än 13 år, tillåtas att delta vid en internationell tävling om den har för målgruppen anpassade regler och om:

• förutsättningarna anses vara bättre (såsom exempelvis geografisk närhet), eller
• särskild motivering görs för varför deltagande ska tillåtas (exempelvis sociala sammanhang).

Digitala tävlingsformat kan vara ett alternativ till fysiska nationella tävlingar för att undvika resande.

Alla situationer där barn och vuxna hamnar enskilt och ensamma kan utgöra en risk för barnet att känna olust och är en riskzon för både emotionella och fysiska övergrepp och ska därför undvikas. Rekommendationen är att utgå ifrån barnets ålder och mognad samt föräldrarnas önskan och hitta den bästa lösningen kring situationer som:

• Träning i hallen (exempelvis träningspass med endast en aktiv).
  Här rekommenderar vi aldrig en ledare och en gymnast i träning utan att någon ytterligare vuxen finns närvarande.
• Passning
  Här rekommenderar vi att ledare tydligt talar om för aktiva när de behöver passa, hur det går till samt att en aktiv alltid kan säga nej om man känner sig obekväm.
• Stretchning i samband med träning
  Här finns en särskild rekommendation kring stretchning.
• Resor till och från samt övernattning i samband med aktiviteter.
  Här rekommenderar vi att ledare aldrig reser eller sover ensam med endast en aktiv i samma rum.
• Alla former av enskilda kontakter via sociala media mellan aktiva och ledare. Här bör föreningen ha en strikt policy kring hur och vad som kommuniceras, i vilka kanaler och att vårdnadshavare ska ha möjlighet till full insyn. I takt med att aktiva blir äldre ska dom också ges större eget ansvar för kommunikation med ledare gällande den egna träningen. Enskild ledare kan gärna lägga till övriga ledare, eller annan vuxen, i sådan kommunikation.

Ett aktivt stöd- och signalsystem ska vara beslutat, kommunicerat och känt av alla medlemmar i föreningen. Syftet är att tydliggöra vem som gör vad om något händer och att styrelsen har det yttersta anvaret för att säkerställa att föreningenhar en trygg idrottmiljö. Problem som kommer till föreningsledningens kännedom ska hanteras utifrån gällande styrdokument och stadgar.Ett exempel på stöd- och signalsystem är det som presenteras under fjärde delen i anvisningarna för barn- och ungdomsgymnastiken.

Den person som utses av styrelsen att ha rollen som föreningens barn- och ungdomsansvarige har som uppdrag att:

• möjliggöra att ungdomsinflytande stimuleras och att barns och ungas synpunkter och idéer tas tillvara och ges uppmärksamhet i föreningsbeslut.
• sprida information om bestämmelser kring barn- och ungdomsidrott till föreningens medlemmar samt dess föräldrar.
• tillse att föreningen följer samt följer upp eventuella problem kopplade till uppförandekod, värdegrund och avsteg från dessa i enlighet med Riksidrottsförbundets riktlinjer för barn- och ungdomsidrott och Gymnastikförbundets anvisningar för barn- och ungdomsgymnastik.

Här finner du en instruktion för rollen som barn- och ungdomsansvarig

Det ska, på sikt, finnas minst en vuxen person i varje träningsgrupp. Dock kan minst en ansvarig vuxen inne i hallen fungera under en övergångsperiod, under förutsättning att personen är aktivt närvarande i verksamheten och kan uppfatta träningsmiljön i de grupper hen ansvarar för.Den vuxne behöver inte vara utbildad ledare utan har som huvudsaklig roll att stötta yngre utbildade ledare samt säkerställa en trygg idrottsmiljö. Ett begränsat registerutdrag behöver begäras in även för den vuxne personen, oavsett hen är ledarutbildad eller inte. En funktionär som samtidigt har ett annat uppdrag, som exempelvis en domare på tävling, kan inte samtidigt ha rollen som ansvarig vuxen i hallen. Om den ansvarige vuxne är frånvarande och inte kan ersättas med en annan, behöver föreningen överväga att ställa in verksamheten vid det tillfället.