Juridiska nämnden – dags att nominera kandidater

Det är dags att nominera kandidater till Gymnastikförbundets juridiska nämnd, men vem är lämplig att nominera till uppdraget och vad gör de egentligen i nämnden?

- Om du känner att du vill bidra till trygga idrottsmiljöer och drivs av den typen av frågor och hur de hänger ihop är arbete i juridiska nämnden ett bra sätt att använda sin tid, säger Anna Karlgård, tidigare ledamot.

Vad gör juridiska nämnden?

Juridiska nämnden är ett oberoende organ inom Svensk Gymnastik som hanterar disciplinärenden enligt 14 kapitlet i Riksidrottsförbundets stadgar. Det finns 16 olika områden eller så kallade förseelser för nämnden att förhålla sig till kopplat till hur individer beter sig mot varandra, tex om det förekommer, kränkningar, hot och våld men också hur stadgar och andra regler inom idrotten följs. Däremot tas frågor som rör tävlingsregler inte upp här. Ytterligare en aspekt är att händelserna i de allra flesta fall ska ha skett inom två månader från anmälan och att det ska finns ett uppsåt med det som skett. Endast i ärenden som avser en allvarlig kränkning är preskriptionstiden längre. Nämnden kan döma till avstängning eller böter eller ge en tillrättavisning.

Thore Brolin, nuvarande ordförande i juridiska nämnden berättar att en del ärenden faller bort på grund av tvåmånadersregeln. Han har emellertid under sin period som ordförande ofta valt att bedöma förseelsen även om den i slutändan ändå är för gammal för att leda till en bestraffning.

- Jag vill bidra till en praxis och utveckla gymnastiken inom dessa frågor. Jag vill sprida kunskap och beskriva hur man borde göra, förklarar Thore.

Nämnden har möten när ärenden ska avgöras. Det har varierat över tid hur ofta det blir men mellan 1-5 ärenden per år handlar det om. Inför varje möte har alla underlag från berörda parter samlats in, något som görs skriftligt. Jämfört med andra idrotter som Thore jobbar med skiljer sig gymnastiken på några punkter. Det är fler ärenden med kvinnor, med händelser som ligger längre bak i tiden och händelser där sociala medier ofta är en del av ärendet.

En kombination av kompetenser behövs

Anna Karlgård var under fem år ledamot i juridiska nämnden, från det att nämnden bildades 2014 till 2019 då hon blev anställd på Gymnastikförbundet och därmed lämnade sitt uppdrag. Hon beskriver att hennes bakgrund som jurist och det faktum att hon kommer från gymnastiken var viktiga kompetenser in i nämnden.

- Det är en stryka att ha erfarenheten från gymnastiken, det hjälper till att kunna se saker i sitt sammanhang, berättar Anna.

Ett av Annas uppdrag på Gymnastikförbundet är att se över instruktionerna för nämndens arbete. Det handlar till exempel om att säkerställa att arbetet lever upp till barnkonventionens regler. Ett exempel på förslag som kommer ges är att den juridiska nämnden alltid ska låta barnen komma till tals i de ärenden som behandlas. Så är de inte alltid idag.

- Framåtriktat kommer det vara viktigt att det finns personer i juridiska nämnden som är duktiga på att höra och lyssna på barn, säger Anna.

Även Thore lyfter fram kompetenser och egenskaper för den kommande juridiska nämnden:

- För ordförandeposten tycker jag det är bra om den personen har en domarbakgrund. Det är viktigt att kunna sortera, dokumentera och förmedla ett ärende på rätt sätt, både inom nämnden och om ett ärende ska vidare till Riksidrottsnämnden. När det gäller ledamöter så ser jag att det är värdefullt att det är någon med som förstår hur sociala medier fungerar.

Varför och vem tycker du ska engagera sig i nämnden?

- Det handlar om vår vardag och ungdomars liv och att ha en vilja att bidra i det arbetet. Att ha en förståelse för hur unga lever idag och plocka in de etiska aspekterna, inte bara de juridiska, är en viktig kompetens. Jag förespråkar en stor åldersspridning i nämndens sammansättning av ledamöter. Låt dig inte skrämmas av namnet eller uppdraget, säger Anna.

Vad är du mest nöjd med Thore?

- 2014 öppnade vi en pandoras ask. Att det fanns någon som lyssnade och kunde bedöma olika frågor inom gymnastiken. Nu är det, hoppas jag, mer tillåtet att prata om sexuella trakasserier och den typen av frågor på ett sätt som det inte var då. Det är positivt. Däremot är jag förvånad att hbtq-frågor inte har kommit upp ännu.

Hur ser du på arbetet framöver?

- Det här är en generell synpunkt som gäller all idrott där det handlar om att involvera barn och ungdomar mer. De får inte komma till tals idag och det leder till att det ofta är föräldrar som agerar för även ganska gamla barn och ungdomar. Låt dem få komma med i beslutsfattandet. De flesta barn och ungdomar är duktiga på att fatta beslut, avslutar Thore.

Vill du eller har du någon i ditt nätverk som du tror kan bidra in i juridiska nämndens arbete? Hör av dig till valberedningens ordförande, Patrik Tengwall.

Senast den 31 december ska nomineringarna vara inskickade.

Telefon: 0708-870310

Mail: patrik.tengwall@live.se

Thore Brolin är ordförande i juridiska nämnden. Det har han varit sedan starten 2014, men vid förbundsmötet i april kommer han att lämna posten. Till vardags driver Thore en juristbyrå, dömer tvister, skriver böcker och har olika juridiska uppdrag inom idrotten, varav Gymnastikförbundets juridiska nämnd är en.

Anna Karlgård arbetar som verksamhetsutvecklare på Gymnastikförbundet och har innan dess varit ledamot i juridiska nämnden. Idag är hon dessutom ordförande i SOL GF.