Tack Per för 16 år i European Gymnastics!

Gymnastikförbundets vice ordförande Per Sjöstrand har under 16 år haft uppdrag i European Gymnastics. Vid årsskiftet lämnar han sin roll som ordförande i TeamGym-kommittén efter att ha varit aktiv på posten under maxtiden 12 år.

I december 2009 valdes Per in i kommittén för TeamGym i European Gymnastics och 2014 utnämndes han till kommitténs ordförande. Under sina år på posten har disciplinen genomgått en omfattande utveckling och antalet länder och utövare i Europa har ökat. När Per vid årsskiftet lämnar kommittén är det inte utan att ha gjort ett stort avtryck inom disciplinen.

Hur har truppgymnastiken utvecklats under de här åren du varit aktiv i European Gymnastics?

– Den första tiden handlade mycket om att öka kännedomen om truppgymnastiken som tävlingsdisciplin och att höja statusen och anseendet för sporten. Många av European Gymnastics medlemsländer kände inte till truppgymnastiken och vissa var också lite skeptiska till vår, i en jämförelse, relativt unga disciplin. För att uppmuntra nya länder att komma i gång startade ett arbete med att öka visibiliteten samtidigt som de årligt återkommande utvecklingslägren i Italien kompletterades till att även omfatta utbildning för tränare som välkomnades att delta utan egna gymnaster, berättar Per och fortsätter:

– Inför tävlingarna 2010 i Malmö fattades beslut om att införa officiella EM för både seniorer och juniorer. Fram till dess var tävlingen en europeisk klubbtävling. Länderna kunde nu för första gången representera med landslag bestående av de bästa gymnasterna oavsett klubbtillhörighet. Trippla volter tilläts på EM första gången 2012. Den tekniska nivån hos de ledande länderna höjdes och kom att ställa högre krav på både gymnaster och tränare. Detta ledde till framtagningen av en tränarutbildning i tre steg. Under de senaste 10 åren har den tekniska utvecklingen fortsatt uppåt och toppskiktet ligger idag på en imponerande hög nivå. Parallellt har Code of Points (bedömningsreglementet) utvecklats till att ställa högre och mer precisa krav på både svårigheter och utförande.

En följdeffekt av att svårigheten fått större betydelse i bedömningen är att flertalet länder idag ställer upp med landslag på EM. Per tror att det har betytt mycket för disciplinens status, inte minst i Sverige. I sammanhanget kan sägas att vi är det landet i Europa som har i särklass flest licensierade truppgymnaster.

Även om truppgymnastiken fortfarande har sina starkaste fästen i Norden och Storbritannien så växer intresset både i övriga Europa och i länder som USA och Australien. I dagsläget deltar 17 länder på EM och 21 europeiska länder uppger att de har truppgymnastik på programmet. I mars 2018 föreslog European Gymnastics för FIG, Internationella Gymnastikförbundet, att inkludera truppgymnastiken i deras program.

– Jag blev inbjuden till ett styrelsemöte i FIG där jag presenterade truppgymnastiken och de många positiva effekter som följer med disciplinen. Intresset fanns där utan tvekan, men efter mötet framkom att man ville avvakta och först se en bredare spridning av truppgymnastiken både till fler europeiska länder och till fler kontinenter. Även om ett officiellt erkännande av disciplinen säkert skulle ge en extra skjuts för nya länder att ta upp sporten, krävs det i praktiken en något större global utbredning än idag för att framgångsrikt kunna arrangera tävlingar på världsnivå, säger Per.

Utöver att arrangera EM vartannat år har kommittén under åren även arbetat intensivt med utbildning av tränare och domare. Man har också arrangerat konferenser och webbinarium för att samla förbundsrepresentanter, tränare och domare till diskussioner om truppgymnastikens utveckling och kärnvärden. Länder som visat intresse för att starta upp verksamhet har blivit erbjudna workshops på plats i landet, och för att bättre förstå deras lokala utmaningar har kommittén ofta förlagt möten i dessa länder.

Är det något som varit särskilt utmanande?

– Kommittén har i huvudsak haft tre områden i fokus; att utveckla truppgymnastiken i Europa, att stödja spridningen till nya länder och att arrangera utbildningsaktiviteter för tränare och domare. Även om det tagit mycket tid i anspråk att skriva nya regler och arrangera utbildningar för tränare och domare så har det varit mest utmanande att sprida truppgymnastiken till nya länder. Hur man organiserar och finansierar verksamheten inom olika nationsförbund och förutsättningarna för träning och tävling skiljer sig väsentligt beroende på var man är i Europa. Det har i dialogen många gånger varit svårt att nå fram till rätt personer i kontakten med nationsförbunden. Det krävs att man hittar rätt inkörsport och nyttjar personer som kan hjälpa till att öppna dörrar, berättar Per.

Finns det något som du är särskilt stolt över?

– Det är utan tvekan den positiva trenden med fler deltagande länder på EM. Jag är också glad över att vi 2023 startade upp Mid-European Championships som är en klubbtävling, likt vårt nordiska mästerskap, som nu arrangeras vartannat år. I år deltog 12 länder och tävlingen erbjuder ett viktigt utvecklingssteg för gymnaster som är på väg mot att tävla på EM. Jag vill också lyfta fram att vi från kommittén över tid kunnat ha en god och nära dialog med tränare och domare från olika länder. Även om inte alla anser att reglerna passar som hand i handske så är det många att tacka för goda förslag och synpunkter som beaktats i utvecklingen.

En annan utveckling som Per nämner att han är nöjd med är att TeamGym-eventen blivit mer proffsiga.

– Om vi tittar på det senaste EM 2024 i Baku och jämför med till exempel EM 2010 i Malmö ser vi att mycket har hänt. Båda arrangemangen betraktas som framgångsrika, men utvecklingen under de senaste åren är tydlig.

Han lyfter att arrangörerna lyckats dra nytta av den snabba tekniska utvecklingen och idag använder stora skärmar för att hålla publiken uppdaterad med resultat, presentera deltagande gymnaster och visa repriser av programmen. Detta kombineras ofta med avancerade ljud- och ljuseffekter som ytterligare höjer stämningen i arenan. Antalet åskådare har också ökat markant, och publiken vid ett EM i truppgymnastik räknas numera som stor i jämförelse med flera andra gymnastikdiscipliner.

Hur hoppas du att truppgymnastiken utvecklas framåt?

– Jag både tror och hoppas att truppgymnastiken kommer att fortsätta växa i Europa och på sikt även bli mer globaliserad. Redan idag finns ett visst tävlingsutbyte mellan kontinenterna – till exempel deltog både USA och Franska Guyana (Sydamerika) i årets Mid-European Championships. Ett rimligt nästa steg vore att öppna EM för deltagare utanför Europa, något som faktiskt planerades till 2020 men fick avbrytas på grund av pandemin. En fortsatt utveckling av tävlingsformatet är säkert också att vänta, svarar Per och fortsätter:

– Sedan hoppas jag också, både utifrån min roll i Svenska Gymnastikförbundet och som förbund, att vi kan bidra till att FIG:s medlemsländer på sikt väljer att inkludera truppgymnastiken.

Hur ser din roll inom gymnastiken ut framåt?

– Jag kommer inte släppa kontakten med truppgymnastiken, men kommer framöver att ägna mer tid åt strategiska frågor, framför allt för att få Svensk Gymnastik att fortsätta utvecklas. Men jag hoppas därtill också kunna bidra till att växa truppgymnastiken och få den mer global.

Utöver vice ordförande i Gymnastikförbundets styrelse är Per internationell domare i truppgymnastik sedan 1998 och har under tiden som ordförande varit adjungerad i TTK. Han har varit på plats på samtliga EM i truppgymnastik sedan 1996 i olika roller, antingen som tränare, domare eller som tekniskt ansvarig för tävlingen och representant för European Gymnastics. Vilken roll Per kommer ha vid EM i Finland 2026 återstår att se, kanske blir det första gången som åskådare.