25 år som gymnast – nu avslutar Cassandra Pettersson karriären

Få gymnaster har haft en så lång karriär som Cassandra Pettersson från Örnsköldsvik, kanske särskilt inom rytmisk gymnastik. Efter att i höstas tagit silver i lag-SM som 29-åring väljer hon nu att avsluta karriären.

När Cassandra var 5 år gammal började hon på barngymnastik i Örnsköldsviks GK. Tack vare två äldre systrar blev barngymnastiken snart till rytmisk gymnastik. Hennes äldsta syster kallande det för ”vig-gympa” eftersom alla som höll på med disciplinen var så viga.

Med tiden visade det sig att Cassandra hade talang och hon utvecklades till en väldigt skicklig gymnast. Under karriären var hon en del av landslaget i rytmisk gymnastik under hela 14 år och hon tävlade flera stora internationella tävlingar, bland annat nordiska mästerskapen, världscuper och VM. Många av åren som aktiv har hon tränat och tävlat sida vid sida med storasyster Jennifer som också haft en framgångsrik karriär inom rytmisk gymnastik. Under många år var de båda med i landslaget tillsammans, men trots att de tävlat mot varandra flera gånger skulle Cassandra inte kalla henne för konkurrent. Tack vare gymnastiken kom de varandra väldigt nära och har fortfarande en fin och stark relation.

När du ser tillbaka på dina år som gymnast, vad är du mest stolt över?

– Rent prestationsmässigt så är det nog den tid och noggranna träning som jag la ner inför SM 2018. Jag är stolt över den satsningen som också gav ett fint resultat i form av SM-guld i mångkamp. Jag minns den känslan så väl, för innan jag körde mitt sista program hade jag redan räknat ut att om jag körde bra halva programmet skulle jag vinna. Så efter halva programmet börjar det rinna tårar mitt på mattan för jag inser att det kommer gå vägen. Det var en häftig känsla och det ögonblicket väcker ganska mycket känslor fortfarande bara jag tänker på det, berättar hon.

SM i rytmisk gymnastik 2018. Cassandra Pettersson tog guld, Alva Svennbeck silver och Wilma Mårtensson brons.

Ett annat tävlingsminne som Cassandra håller varmt om hjärtat är när hon deltog i Universiaden 2019, även kallat student-OS. Ett häftigt koncept där aktiva från flera olika idrotter representerar Sverige under en och samma vecka. Cassandra berättar att när hon deltog 2019 i Neapel (Italien) var hon ensam från gymnastiken, men hela den svenska delegationen bodde ihop på ett stort fartyg så det blev en väldigt fin gemenskap mellan olika idrotter. Hon bär med sig det som en av de häftigaste upplevelserna under karriären.

Vad tror du har varit nyckeln till att du kunnat hålla så länge på elitnivå?

– Man behöver stark disciplin och i gymnastiken så lär man sig den väldigt tidigt skulle jag påstå. Sen har vi i vår förening försökt bygga upp bra ledare och bra sammanhållning i grupperna och det tror jag verkligen har gynnat mig. Det är ett helt annat klimat i vår hall nu jämfört med hur det var när jag var liten. Det är väldigt fin gemenskap, man känner sig alltid välkommen och det känns alltid roligt att vara i hallen, svarar hon.

Hon lyfter även styrketräning och skadeförebyggande träning som viktiga delar för att kunna hålla sig skadefri och därmed hålla på länge med sporten. Själv har hon lyckats hålla sig skadefri genom nästan hela karriären. Hon tycker också att det har fungerat bra att kombinera träningen med jobb, även om det varit tufft i perioder då hon tävlat stora tävlingar och behövt träna mycket.

Har det funnits perioder under karriären där du varit nära på att sluta?

– Inte under senare år. När jag var yngre tyckte jag inte att gymnastiken var så rolig men det handlade nog inte om gymnastiken i sig utan om ledarskapet som fanns. Så då hade jag absolut tankar på att sluta. Men jag är ändå glad att jag stannade kvar för jag har haft många år nu på slutet där gymnastiken har varit skitrolig och fått mig att må väldigt bra. Så det är skönt att det är den känslan jag lämnar med, svarar hon.

Upplevelserna från när hon var yngre har påverkat henne mycket och är något hon burit med sig, särskilt när hon själv senare blev tränare. Det har fått henne att reflektera över vilken typ av tränare hon själv velat vara och hur viktigt ledarskapet är för att skapa en positiv miljö. Hon hoppas att de barn hon varit tränare för ska minnas gymnastiken som rolig och att alla ska ha känt sig sedda och inkluderade, det är något hon lagt mycket fokus på i sitt ledarskap.

– Jag tror att gymnastiken fortfarande har mycket att hämta i ledarskapet. Vi måste tänka på att det är människor och framför allt barn vi jobbar med. Var den personen som du själv vill ha som tränare. Men jag tror och hoppas också att vi sakta men säkert är påväg åt rätt håll.

Från medaljer till nya äventyr

2023 var sista året som Cassandra var en del av landslaget i rytmisk gymnastik. Idrottare pratar ofta om att sluta på topp, men för Cassandra innebar slutet i landslaget inte slutet på karriären. De senaste åren har hon fortsatt tävla, men inte på de största mästerskapen. Det har varit några tävlingar utomlands och i höstats tävlade hon lag-SM tillsammans med lagkompisarna i Örnsköldsvik vilket slutade med en silvermedalj.

Vad fick dig att känna att det var rätt tid att avsluta karriären nu?

– Det var inte planerat att bli en så lång karriär, det bara blev så. Men nu är det lite andra grejer i livet som händer. Jag ska flytta till Småland, jag har träffat en kille där och fått jobb inom industrin. Nu på slutet har motivationen inte heller varit på topp och jag har inte tränat lika mycket som tidigare, inte haft några direkta mål utan mest bara tränat för att det varit kul. Men det finns mycket annat i livet att upptäcka, avslutar Cassandra.

I vintras tog hon sig an utmaningen att spendera 72 timmar ute i snö och kyla i vildmarken. Ett bevis för att disciplin och pannben nog alltid kommer finnas kvar hos en elitgymnast. Utmaningen sändes på youtube.

Vi säger grattis Cassandra till en fin karriär och tack för att du visat andra att det går att hålla på länge med gymnastik.