God hälsa och livskvalitet hos tjejer som tränar gymnastik - ny forskningsrapport

Den 25 november presenterades en rapport från forsknings- och utvärderingsgruppen Ung livsstil – Tjejer i gymnastikförening - en studie av hälsa, besvär, livskvalitet och matvanor i åldrarna 10 – 15 år.

Studien är framtagen av forskningsprojektet Ung livsstil som är ett samarbetsprojekt mellan forskare/utredare och 19 kommuner. Studien har pågått mellan åren 2011-2019 och sammanlagt har 777 tjejer som uppgett att de är medlemmar i en gymnastikförening ingått. Studien innefattar även referensgrupper inom samma åldersspann som antingen är med i andra idrotter eller inte medlemmar i någon föreningsidrott alls. Ung livsstils studie genomförs genom enkäter på skoltid.

Ung livsstils rapport utgår i sin undersökning från kritiken som riktades mot ledarkulturen inom svensk landslagsgymnastik under 2012 bland annat genom den oberoende granskning som genomfördes av Jonas Stier, professor i sociologi vid Mälardalens högskola. En central fråga i den nyutkomna studien har varit om den ledarkultur som Stier uppmärksammade inom landslags- och elitidrotten också går att spåra inom barn- och ungdomsgymnastiken.

Bättre hälsa, upplevd livskvalitet och matvanor bland idrottande tjejer jämfört med de som står utanför idrotten

Sammantaget visar resultaten att situationen för tjejer inom barn- och ungdomsgymnastiken inte skiljer sig från situationen för andra tjejer som är med i en idrottsförening. Detta gäller både för självskattad hälsa, förekomst av psykosomatiska besvär och besvär kopplade till idrottsskada, upplevd livskvalitet och matvanor. Det finns inte heller tecken på att detta skulle sett annorlunda ut från 2011 och framåt. Resultaten visar också att hälsan bland gymnastiktjejer, liksom bland tjejer som är med i andra idrottsföreningar, är bättre än bland de som inte är medlem i någon idrottsförening. Det framträder inte heller några mer systematiska skillnader mellan gymnastik- och fotbollstjejer när det gäller förekomst av besvär kopplade till idrottsskada eller skälen man anger för att man slutat idrotta.

Ulf Blomdahl, sociolog och forskningsledare inom Ung livsstil, kommenterar rapporten:

- Våra studier visar alltså att den kritiserade träningsmiljön som rådde i landslaget under tiden för Jonas Stiers rapport inte finns, och har inte heller funnits under de senaste åren i någon mätbar utsträckning, inom gymnastikföreningar för åldersgruppen 10-15 år.

Fint kvitto för Svensk Gymnastik

- Det är givetvis fint att få ett kvitto på att barn och unga inom Svensk Gymnastik mår bra i sitt idrottande, vilket inte kommer som en överraskning för oss. Välmående hos våra aktiva, och ledarskapet inom Svensk Gymnastik står högst på vår agenda, säger Pelle Malmborg, GS på Gymnastikförbundet.

Efter nyår kommer Gymnastikförbundet att lansera nya kurser inom träningslära och ledarskap. De är ett resultat av flera års arbete med målet inställt på Athlete Centered Coaching i syfte att stärka våra ledare i sin roll.

- Vi ser positivt på rapporten från Ung livsstil. Men vi är samtidigt inte naiva. I en så stor idrott som gymnastiken kommer det finnas de som inte mår bra och det är vår uppgift gemensamt inom Svensk Gymnastik att försöka motverka negativt ledarskap och osunda föreningsmiljöer, samt fånga upp de individer som behöver stöd och hjälp. Som förbund försöker vi säkerställa att vi medverkar i olika forskningsstudier och sammanhang kring just dessa frågor. Vi presenterar och publicerar resultat från dessa löpande. Det här är inget område man blir klar med, utan något som behöver arbetas med kontinuerligt. Vi ser att mer validerad kunskap behövs. Som förbund arbetar vi för att stödja och hjälpa våra föreningsstyrelser och ledare med olika typer av verktyg för det arbetet, avslutar Pelle Malmborg.

Läs rapporten Ung livsstil här.