Porträtt: Hannes Larsson om friheten och utmaningen inom parkouren

Hannes Larsson, 17 år, far omkring som en raket mellan klossar, mattor och olika hinder. Han är laddad, högljudd och känslosamt intensiv.

Bara under en kort tid hinner man uppfatta både applåder och hejarop från Hannes, riktade både till sig själv och andra, och lika många knytnävar i mattan när envisheten ger sin in i leken på något han inte klarat som han vill.

Jag har inte träffat Hannes förut men jag hinner knappt ställa mina frågor innan han glatt pratar på om sin glädje till sporten. Här är en kille som verkligen älskar att träna parkour och som också väldigt gärna vill dela med sig av den glädjen han hittat.

Titta på en film från Hannes träning!

- Jag har tränat parkour i ungefär åtta år nu och jag känner fortfarande samma glädje som jag gjorde från början. Jag tror verkligen inte att det kommer att förändras på ett väldigt bra tag, säger Hannes och skrattar.

Jag tror honom.

För Hannes var det en slump att det blev just parkour. Han råkade vara med i hallen när hans syster tränade gymnastik och det var där när han såg parkourgruppen träna vid sidan av.

- Det går inte helt att beskriva men det såg liksom så fritt och utmanande ut att jag kände direkt att jag behövde testa. Sedan dess är jag totalt fast. För mig är det en livsstil som ger mig både mentala och fysiska utmaningar men också väldigt mycket glädje, gemenskap och rörelseglädje, säger han.

En tävling i parkour kan gå till på två sätt:

Det ena heter ”Speed” och är, precis som namnet indikerar, en tävling i att så snabbt som möjligt ta sig igenom en bestämd bana. Det andra kallas istället för ”Style”. Där får deltagaren under max en minut ta sig igenom en uppbyggd ”Parkour-Course” på valfritt sätt och blir då bedömd i kreativitet, svårighetsgrad, utförande och flow.

- Min styrka, skulle jag nog säga, är min kreativitet, svårighetsgrad och uthållighet. Det gör att jag kan köra väldigt långa runs där jag får in många av tricken jag tränat på. Min bästa tävlingsform är style där jag får använda min kreativitet så mycket som jag vill vilket gör att tävlingen blir en rolig men också svår utmaning.

Hannes bor i Uddevalla och tränar i föreningen Stampede Freerun. Under Coronapandemin har både hans träningsmöjligheter och målsättningar påverkats mycket. Han har fått sätta upp fler delmål för att orka fortsätta att pusha sig själv mot toppen utan en enda tävling i sikte. Han hann precis tävla i både England och Holland när hela världen plötsligt stängde ner.

- Jag tror att jag har ändrat mitt mindset väldigt mycket. Jag tränar nu 2-3 gånger ensam i gymnastiklokaler innan jobb för att få den parkourträning jag behöver. Utöver det så har jag börjat hos en personlig tränare på gym vilket har hjälpt mig enormt mycket. Vissa dagar får hon dra mig tillbaka och vissa dagar pushar hon mig precis dit jag behöver för att jag ska nå mina mål, säger Hannes.

Just nu ligger fokus på utveckling av övningar och kunskap. Han är väldigt noga med att poängtera att det egentligen finns två stora mål just nu. Att bli så bra som han bara kan bli, och att ha så roligt han bara kan ha. Han vill vara redo att tävla direkt när allt kommer igång och då vara med på varenda tävling han får vara med i.

- I år ville jag börja tävla utomlands men på grund av situationen med Corona har jag endast tävlat i Sverige, filmat videos och spenderat massa timmar i de träningslokaler som varit öppna. Min familj och mina vänner ska verkligen ha ett stort tack för att de hjälpt mig att kunna köra på under det märkliga år som varit.

Text: Ia Wikås

Foto: Hannes Larsson, Lorian Biet

Vill du se mer av Hannes? Följ honom gärna på instagram @hanneslarsson. Lördag 27 mars släpper han en nyhet på temat ”Hannes Larsson pursuing a goal!”