Gå till innehåll
Lyssna
Svensk Gymnastik

Gymnastikens sex rörelsemönster

I samband med införandet av Gymnastikförbundets nya utbildningssystem kommer gymnastikens sex rörelsemönster att antas som modell och utgångspunkt.

Den nya utgångspunkten i utbildningen av ledare och tränare inom teknik och träningslära kommer vara gymnastikens sex rörelsemönster. Modellen kommer följa som en röd tråd genom de olika kurserna, då den fungerar på alla verksamheter inom Svensk Gymnastik och på alla nivåer. Arbetet kan ses som en utveckling och förädling av arbetet med de tolv grundformerna som vi talar om i några av de befintliga kursmaterialen idag.

 

Vad är då gymnastiska rörelsemönster?

- Gymnastiska rörelsemönster är sex biomekaniskt fastställda rörelsemönster som utgör den tekniska basen för all gymnastisk och akrobatisk aktivitet, förklarar Keith Russell, Professor Emeritus University of Saskatchewan, som har varit med och författat materialet kring träningslära i det kommande utbildningssystemet.

 


Keith 

Keith Russell författare till materialet kring träningslära i det kommande materialet.

 

Inom gymnastiken kan vi dela in det vi gör med våra kroppar i sex rörelsemönster. De har sin grund i biomekaniken och tar hänsyn till kraft, rörelse och tyngdpunkt och bildar basen för all gymnastik.

 

 

Gymnastiskt rörelsemönster
Mekanisk förklaring
Exempel
1. Stationära positioner
Kroppens tyngdpunkt stannar kvar innanför kroppens stödyta.
Stödja, balansera, hänga
2. Hopprörelser
Förflyttning av tyngdpunkten i en enstaka explosiv (plötslig) rörelse.
Från ben, armar eller (för trampolin) andra kroppsdelar; med eller utan redskap
3. Repetitiva rörelser
Återkommande förflyttningar av tyngdpunkten från kroppens stödyta.
I stödjande eller hängande; med armar och/eller ben
4. Rotationer
Övningar som rör sig runt någon av kroppens egna axlar
Volter, kullerbyttor (transversal axel); skruvar, vändningar, piruetter (longitunell axel), sidvolter, hjulningar (anteriör-posterior axel)
5. Svingar
Tyngdpunkten roterar kring en extern axel
Från hängande eller stödjande
6. Landningar
Absorbera kraft så säkert och effektivt som möjligt
Till fötter, händer, med rotation (axelrullning)

















 

 

- Modellen kommer ursprungligen från Kanada och är framtagen av professor Keith Russel. Med start 2007 tog FIG (Internationella gymnastikförbundet) sig an modellen då de tog fram sin Foundation of Gymnastics-utbildning, så det är en beprövad och väl testad modell, berättar Ulf Andersson, Gymnastikförbundet och fortsätter:

 

- Inom gymnastiken är det av stor vikt att ha en stor allsidighet och få med så många rörelsemönster som möjligt i vår träning och vi kommer väga in rörelsemönstren i alla kurser som rör teknik och träningslära, samt när vi pratar om planering och periodisering.

 



Ulf Andersson, en av flera viktiga kuggar i arbetet med att ta fram ett nytt utbildningssystem.

 

 

Förädling av arbetet med grundformerna

Modellen innebär att vi inom ramen för Gymnastikförbundets utbildningssystem nu får en röd tråd oavsett vilken typ av eller nivå av träning som vi ägnar oss åt. Jämfört med den tidigare modellen
- basväggen - får vi nu en mer genomarbetad grund som förhoppningsvis både är lättare att förstå och kan användas även när man passerat barngymnastiken som basväggen framför allt var utvecklad för och där stort fokus ligger på de tolv grundformerna (åla, krypa, gå, springa, hoppa, balansera, rulla, stödja, klättra hänga, kasta, fånga). Det tolv grundformerna finns inbakade i modellen för gymnastiska rörelsemönster som även kompletterar med förklaringsmodeller för alla gymnastikspecifika rörelser, exempelvis rotationer och svingar.

 

 

I det nya utbildningsystemet blir det således än tydligare att vi redan i de första grundutbildningarna vänder oss till ledare inom gymnastiken genom att komplettera med det som särskiljer oss från annan idrott.

 

- Grundformerna är inte fel, men vi kände att de begränsade vår förståelse för kroppen och gymnastiken på alla nivåer och åldrar. Den nya modellen ger oss förhoppningsvis en bättre teoretisk kunskap att utgå från i våra kurser, avslutar Ulf.

 

 

Ledarskap – nästa område under utveckling

På samma sätt som vi nu har bestämt oss för utgångspunkten inom de tekniska delarna av gymnastiken arbetas det även på motsvarande sätt inom ledarskap. Här har gymnastikförbundet tagit hjälp av Susanne Meckbach, doktor på GIH, som är den som kommer författa materialet kring gymnastikens ledarskap. http://www.gymnastik.se/Utbildning/Nyttutbildningssystem/Nyheter/Nyresursinomledarskapknutentillprojektet/

 

Läs mer om det nya utbildningssystemet här. 

Publicerad: 2018-09-25

UPPTÄCK MER