Gymnastikförbundets arbete kring ämnet ätstörningar

Den 3 april börjar SVT sända sin dokumentärserie ”Ätstört”. Gymnastikförbundet tycker att serien tar upp ett viktigt ämne och vill därför i samband med detta berätta hur vi arbetar kring ämnet ätstörningar och energibrist.

SVT:s dokumentärserie ”Ätstört” sänds i tre delar och kommer att följa fem personer på deras väg in och ut ur ätstörningarna. En av de medverkande är Cassandra Petterson som är en del av landslaget i rytmisk gymnastik sedan många år tillbaka. Cassandra har dock blivit pausad från landslagets tränings-och tävlingsverksamhet för att få rätt och relevant vård. I serien deltar även forskare på området som bland annat kommer förklara vad ätstörningar beror på och hur man blir frisk.

Åsa Ekdahl är medicinsk koordinator på Gymnastikförbundet. Hon menar att det är ett svårt men viktigt ämne som serien tar upp. Sedan hon började som koordinator har förbundet arbetat aktivt med den här typen av frågor.

- När jag började som koordinator 2016 såg vi att det fanns ett behov av någon form av medicinsk support till våra föreningar och aktiva, för det fanns egentligen inget sådant. Därför började vi med att sätta ihop ett medicinskt expertteam bestående av en psykolog med expertis inom ätstörningar, en dietist, en läkare och en fysioterapeut. Tillsammans inledde vi diskussioner kring vad vi kunde göra och landade i att det måste finnas en bra informationsbroschyr som är tillgänglig för alla och lätt att ta till sig oavsett om man är aktiv, ledare eller vårdnadshavare, berättar Åsa.

Hur upptäcker vi ätstörningar och vad händer sen?

Information och utbildning är enligt Åsa det viktigaste för att tecken på ätstörningsproblematik ska kunna upptäckas tidigt. Därför innehåller de nya ledarutbildningarna en del information om hur man som ledare kan vara vaksam på ätstörningar och energibrist hos sina gymnaster. Många gånger handlar energibrist om att man inte har tillräckligt med kunskap om hur mycket man behöver få i sig när man tränar, vilket gör att även gymnasterna behöver information och utbildning. Att upptäcka en ätstörning är däremot inte alltid så lätt.

- 70% av våra ätstörningar syns inte. Det är normalviktiga individer som har ett ätstört beteende. Det betyder att vi har svårt för att upptäcka de vi inte tydligt ser har en problematik, säger Åsa.

När vi upptäcker att en gymnast har en ätstörningsproblematik uppstår det också en del komplexa frågor. Ska vi förbjuda gymnasten från att träna? Vem ansvarar för att hjälpa gymnasten vidare? Åsa menar att detta är svårt för föreningarna att hantera. Ett problem är också att vården inte är perfekt. Ofta är den första man får träffa en allmänläkare med begränsad kunskap om gymnastik och träningsmängd, och köerna till ätstörningsenheterna och BUP är flera månader långa i hela landet. Åsa menar att det skapar ett ”moment 22” – vi vill hjälpa, men det finns ingen som kan ta emot.

- Om man som tränare upptäcker ett avvikande beteende eller misstänker ätstörningsproblematik i sin grupp rekommenderar jag att man börjar med att ta del av Gymnastikförbundets ätstörningsbroschyr. Sedan behöver man kontakta vårdnadshavare om man inte redan gjort det. Förbundet kan ge stöd i kontakten med vårdnadshavare och även hjälpa till med var man hänvisar gymnasten vidare beroende på var i landet man bor, säger Åsa.

Landslagsverksamheten

Det som ligger inom ramarna för vad Gymnastikförbundet har möjlighet att kontrollera är landslagsverksamheten. Landslagsgymnasterna genomför årligen en fysiologisk screening med hjälp av legitimerade fysioterapeuter och en hälsokontroll där man får träffa en läkare på Capio vårdcentral. Syftet är att tidigt kunna fånga upp om något inte ser bra ut. Det genomförs även samtal mellan gymnasterna och en landslagstränare eller förbundskapten som ett ytterligare sätt att fånga upp gymnasternas hälsa och välmående.

- Just nu ser vi över ramarna för när vi som förbund reagerar och kan gå in och agera. Det handlar bland annat om att förhålla oss till en övre och nedre gräns för normalviktigt BMI anpassat till kön och ålder. BMI kan dock endast ses som en av flera markörer för när vi reagerar, men i kombination med annan information kan vi fånga en oro och sedan låta vården hantera och utreda vidare om den är befogad eller inte, förklarar Åsa.

Med ett gränsvärde i kombination med övrig fakta från hälsoundersökning, screening och utvecklingssamtal hoppas Gymnastikförbundet kunna ta ansvar och se till så att det inte finns tränande och tävlande gymnaster i landslagsverksamheten som inte mår bra och som inte får hjälp. Men Åsa är noga med att poängtera att Gymnastikförbundet inte är någon vårdgivare och inte ska vara det heller. Målet med landslagsverksamheten är att bedriva prestationsinriktad verksamhet med fokus på högt uppsatta mål. För att klara av det krävs det dock att vi är noga med att våra gymnaster och ledare har en god hälsa och mår bra.

Vad kan vi göra framåt?

Åsa menar att mer kan göras framåt för att vi ska kunna förebygga ätstörningar och nå ut till fler än vi gör idag.

- Framför allt behöver vi prata om de här problemen, ställa frågor till varandra och få igång en diskussion, gärna i forum där unga finns. Det kan exempelvis vara något man tar upp vid terminsstarterna i sin förening eller i gruppen man tränar. Samtidigt måste vi lära oss att det inte blir värre av att vi ställer frågor, utan man ska alltid våga fråga hur någon mår. Man behöver dock vara beredd på svaret man får och kunna lyssna på det. Det är inte alltid så att man har lösningen själv, men då kan man hjälpa till med att slussa personen vidare, säger Åsa.

De nya anvisningarna för barn- och ungdomsgymnastiken som lanserades i slutet av februari lyfter hur man som förening kan säkerställa välmående och god hälsa i sina grupper genom anvisning för hur vi bedriver träning. Att ha en utsedd vuxen som stöttar och vägleder yngre ledare, gymnaster och föräldrar i dessa frågor är något som flera föreningar menar är guld värt.

Gymnastikförbundets stödmaterial kring energibrister och ätstörningar
Anvisningar för barn- och ungdomsgymnastiken Pdf, 2 MB.
Serien Ätstört på SVT play