Uppdatering av anvisningarna för barn- och ungdomsgymnastik

Efter många möten och diskussioner har ett antal justeringar gjorts i anvisningarna. Uppdateringarna har gjorts för att möta behovet av tydlighet hur vi inom Svensk Gymnastik ska bedriva en utvecklande och trygg barn- och ungdomsgymnastik.

I februari 2022 lanserades Anvisningar för barn- och ungdomsgymnastik. De är tänkta att fungera som en konkretisering av Svensk Gymnastiks utvecklingsmodell och uppförandekod och ett tydliggörande av hur föreningar kan säkerställa att den egna verksamheten sker i linje med barnkonventionen. Det övergripande syftet är att tillsammans skapa trygga, hållbara och utvecklande miljöer inom Svensk Gymnastik. Anvisningarna är indelade i tre avsnitt:

1. Hur vi bedriver träning inom barn- och ungdomsgymnastik
2. Hur vi genomför tävling inom barn- och ungdomsgymnastik
3. Nivågruppering, selektering/toppning och urval inom barn- och ungdomsgymnastik

Under det senaste året har Gymnastikförbundet på olika sätt arbetat med att informera och stötta föreningar med implementeringen av anvisningarna. Två välbesökta webbinarier har genomförts, tävlingskommittéerna har jobbat vidare med regelverken och det har varit en mängd samtal och dialoger med föreningar som har hört av sig.

- I alla dessa samtal har det blivit tydligt att det finns ett behov av att förtydliga visst innehåll så att andemeningen bättre ska framgå, säger Johanna Forssell sportchef på Gymnastikförbundet.

Johanna berättar att det framför allt är inom två områden som det har skett uppdateringar i texten; gruppindelningar för barn upp till tolv år, samt kring hur barn ska introduceras till resultat.

- I dessa textavsnitt har vi försökt få in lite mer ”varför” vi ska göra på ett visst sätt för att ge bättre stöd och guidning, berättar Johanna.

Många aspekter att ta hänsyn till vid gruppindelning

När det gäller gruppindelning så är det många delar att ta hänsyn till. I anvisningarna står att: ”Gruppindelning ska göras med stor medvetenhet och fokus på varje barns och ungdoms bästa med målet att behålla så många som möjligt så länge som möjligt. Alla barn har rätt att få uttryck sina åsikter och få dem beaktade och ska därför ges möjlighet att påverka vilken grupp de får plats i. Föreningen ska eftersträva att ge alla barn samma förutsättningar i form av träningstider, tillgång till anpassade hallar och utbildade tränare.”

Denna text har kompletterats med ett antal punkter att ta hänsyn till och reflektera över vid gruppindelningen. Exempel på punkter är; hur vi kommunicerar kring gruppindelning, tydlighet, barnets ambitioner, tävlingsregler, fysisk, psykologisk och emotionell mognad samt sociala aspekter.

Att möta resultat stegvis

Inom Svensk Gymnastik ska barn möta tävling och resultat stegvis. Vid unga åldrar och nybörjarnivå är det viktigaste att barnen får lära känna tävlingsformatet på ett positivt sätt. Som nästa steg ska barn uppleva bedömning som en feedback på den egna prestationen och individuella utvecklingen. Det är först när barnen har vant sig vid tävlingsformatet som jämförelsen med andra och viss resultatredovisning kan införas. Efterhand möts barn och ungdomar av en fullständig redovisning.

- Nytt i avsnittet om resultat är att fokus ligger på att mötet med en traditionell resultatlista ska ske stegvis, snarare än vid exakta åldrar. Det finns en guide med indikativa åldrar på när resultat kan införas, men ett barn kan ju ha tävlat vid många tillfällen redan vid nio års ålder medan andra barn precis börjat på gymnastik. Oavsett format på tävlingen handlar det ju alltid om att du som ledare känner barnen i den egna gruppen bäst och utifrån det tar ett ansvar för hur gymnasterna får feedback på sin egen prestation. Som stöd i den bedömningen finns det nu beskrivet ett tydligare VARFÖR när det kommer till resultatredovisning, säger Johanna.

Varför behöver vi anvisningar?

Johanna, varför ska vi inom Svensk Gymnastik lägga tid på de här frågorna?

- Barn är viktiga. Barn är individer. Vårt fokus måste vara att som idrott och som förening skapa träning där barn får uppleva glädje. Och glädje är olika för olika barn. För vissa är glädje att tävla, för andra att träna. För vissa är det glädje att träna mycket och andra vill träna lite mindre. Här måste vi säkerställa att vi kan skapa plats för alla individer i verksamheten.

En synpunkt som kommer upp då och då i diskussioner är ”hur mycket kan och ska barnen få bestämma?” Det kan ju bli svårt i en grupp med många barn och viljor att få ihop allt. Hur kan vi hantera det?

- Det korta svaret är att vi ska lyssna på barnen. Sen behöver vi vuxna väga samman de svaren tillsammans med andra förutsättningar som finns i föreningen och det vuxna perspektivet på vad som är bäst för barnet och barnen och andra förutsättningar. I den sammanvägningen ska barnets perspektiv väga tungt men det betyder inte att alla barn i alla enskilda situationer kan eller ska få igenom sin vilja. Till detta så ska vi möta föräldrarna till barnen och deras drivkrafter och mål. Här ser vi att det till viss del saknas verktyg för hur vi utbildar och möter vårdnadshavare. Ett tips på ett första steg kan vara att sätta anvisningarna i händerna på dem för att visa hur vi vill och ska bedriva gymnastik.

Har du några sista medskick?

- Det är att det här är viktiga frågor att jobba med och det gäller oavsett var man börjar. Vi som verksamhet kan alltid ställa oss frågan om det sättet vi valt att göra faktiskt är det bästa sättet för barnen. Ibland är det det, och då kan vi fortsätta som tidigare. Men ibland är det inte det och då behöver vi justera något. Det är i det arbetet vi hoppas att anvisningarna kan vara ett stöd. Vi vet också att förändring tar tid och att vi får ta små steg i taget. Har din förening gjort en förändring utifrån anvisningarna får ni gärna höra av er till oss så vi kan sprida goda idéer och exempel till fler.

Läs Anvisningar för barn- och ungdomsgymnastik här.