Göteborgs Gymnastik Sällskap – Sveriges äldsta gymnastikförening

I gymnastiksalen på Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg håller Sveriges äldsta gymnastikförening till. Med sina 155 år är föreningen äldre än Gymnastikförbundet och varje tisdag och fredag samlas de för att motionera – så har det varit sedan starten 1869.

Att kunna titulera sig Sveriges äldsta gymnastikförening är inte illa. Faktum är att få ännu existerande idrottsföreningar funnits lika länge som Göteborgs Gymnastik Sällskap (GGS). Gymnastikförbundet har träffat föreningens ordförande Ulf Birath och sekreterare Åke Magnusson för ett samtal om historia, utmaningarna under pandemin och den så viktiga sociala samvaron.

Historien om GGS

Att lyckas få med hela GGS långa och imponerande historia i en artikel är svårt, mycket har onekligen hänt under 155 år. För att förstå varför föreningen bildades och varför den ser ut som den gör idag behöver man försöka sätta sig in i tiden som var i slutet av 1800-talet. Föreningen bildades ur skarpskytterörelsen, en frivillig försvarsrörelse som var stor i Sverige under 1860-talet. I takt med att Europa stabiliserades och moderniserade reformer infördes blev dock behovet av en frivillig försvarsrörelse inte lika stort och i slutet av 1800-talet dog rörelsen ut. Det som fanns kvar hos många skarpskyttar var dock intresset för fysisk aktivitet. Rörelsen blev därför pådrivande i bildandet av gymnastikföreningar.

Från början tränade man elitgymnastik i GGS, men under åren har man gjort en resa som förening. 2019 firade föreningen 150 år och i förorden till den bok som sällskapet lät utge i samband med jubileet står det:

Här är berättelsen om en 150-åring. Allt sedan år 1869 har Göteborgs Gymnastik Sällskap varit, och alltjämt är, ett inslag i Göteborg. Sällskapet har, liksom samhället i stort, förändrats; från en elitgymnastisk sammanslutning till en arena för motionsutövande, årsrika invånare. Förbi är tiden då tävlingsmedaljer och OS-deltagande bestämde Sällskapets ambitioner och färgade tillvaron. Nu gäller friskvårdande gymnastik och social gemenskap.

Antalet medlemmar växte snabbt när GGS bildades och vid starten bestod föreningen av unga, vältränade män som de flesta varit med i skarpskytterörelsen. Instruktörerna på passen hade en bakgrund inom det militära. Föreningen blev snart välkänd i området och genomförde flera lyckade uppvisningar både lokalt och nationellt. Nämnvärt är att ett antal gymnaster från GGS deltog i de olympiska spelen 1906 (Aten), 1908 (London) och 1912 (Stockholm). Detta var en tid före den akrobatiska och artistiska redskapsgymnastiken fick sitt genomslag i Sverige och det som kallades elitgymnastik då är långt ifrån det vi kallar elitgymnastik idag.

År 1919 stod skolbyggnaden till det som idag är Hvitfeldtska Gymnasiet i Göteborg klar och sedan dess är det i skolbyggnadens idrottshall som GGS håller till. 1942 valde man att gå från att bedriva elitgymnastik till att i stället införa motionsgymnastik, även om detta ledde till en viss bitterhet bland många. Under mellankrigstiden hade gymnastiken växt till en folkrörelse i Sverige och det var inte längre bara unga män och militärer som fick vara med. Gymnastikförbundet antog mottot ”Gymnastik Åt Alla” och elitgymnastiken prioriterades bort.

En gång i tiden var genomsnittsåldern i GGS omkring 25 år. Idag är genomsnittsåldern 76 år. Den nuvarande medlem som varit med längst är herr ordförande själv. I 30 år har Ulf Birath deltagit i träningarna och ordförande har han varit sedan 25 år tillbaka.

När Ulf gick med i föreningen i början av 90-talet upplevde föreningen en svacka i medlemstalet. När det var som mest kris var man endast omkring 15 personer på träningarna som mest bestod av lek, bollspel och stafetter. Någon form av förändring behövdes och man bestämde sig för att gå över till professionell motionsgymnastik utan lekar. Förändringen visade sig vara lyckad och det började strömma till folk till föreningen igen. De senaste 20 åren har präglats av kärnverksamhet: gymnastik två gånger i veckan med omkring 60 gymnastikpass per år. Idag består föreningen av omkring 120 medlemmar, både aktiva och passiva. Större än så har föreningen egentligen aldrig varit eller haft ambition att bli.

Vi frågar vad de är mest stolta över med sin förening och sekreterare Åke Magnusson svarar:

– Det är väl egentligen att det kommer så pass många människor som tycker det är lönsamt och befriande att komma, att få lite gymnastik och lite tjöt. Vi har väldigt trevliga diskussioner i omklädningsrummet. Det betyder väldigt mycket det sociala, det gäller ju alla former av gymnastik, att det både handlar om det kroppsliga och det andliga.

Den sociala samvaron är viktig

Under samtalet med Ulf och Åke blir det tydligt att den sociala samvaron är precis lika viktig som själva gymnastiken för medlemmarna i GGS, kanske till och med viktigare.

– Vi har oerhört duktiga ledare, men för gänget som kommer handlar det lika mycket om det sociala, många kommer hit en timme i förväg bara för att hinna tjöta, berättar Ulf.

Philip Werner, en av sällskapets aktiva gymnaster, har varit medlem sedan 2017. Han berättar att gemenskapen betyder mycket för honom.

– Förutom hälsan, att man känner att man jobbar med kroppen, så är den sociala kontakten man har här med killarna i gruppen också en viktig del. Jag har lärt känna en del nya medlemmar här som jag även träffar i andra sammanhang nu. Jag som är ensamstående behöver de här sociala kontakterna, det gör gott. Så förutom att man rör på kroppen får man även lite hjärn-gympa och gott tjöt i omklädningsrummet, säger Philip.

Utöver träningarna anordnas det varje år ett antal sociala aktiviteter för GGS medlemmar. På våren är det årsmöte och på hösten kamratträff. Båda tillfällena bjuder på middag med fin buffé och utdelning av förtjänsttecken. Dessutom dyker en hemlig gäst upp. Gästen ska vara en känd göteborgare och bland andra forskaren och professorn Agnes Wold, Tv-profilen Ingvar Oldsberg, tidigare chefredaktören på GP Peter Hjörne och valanalytikern Sören Holmberg har varit med. Föreningen håller även en traditionsenlig golfturnering en gång om året och vart femte år firas jubileum. 2019 firade föreningen 150 år med stor fest och 120 gäster.

– Sedan har vi startat det vi kallar seniorskollegiet. Vi har en del passiva medlemmar, men också aktiva, som är rätt ensamma gubbar. Seniorskollegiet är främst tänkt för de som inte deltar i gymnastiken och inte får den sociala samvaron därifrån. Det är nytt för i år och vi har haft tre sådana luncher som varit väldigt uppskattade, berättar Åke.

Samarbetet med kvinnliga gymnastiska Sällskapet Sköldmön

GGS har endast manliga medlemmar och så har det varit sedan grundandet. I stadgarna står det dock inget om att kvinnor inte får vara med utan endast: ”Anmälan om inträde i Sällskapet mottages för varje välfrejdad person…”. På slutet av 1800-talet när GGS bildades var det helt otänkbart att kvinnor skulle hålla på med gymnastik, det kunde till och med vara farligt ansåg man. Att föreningen bara var för män var därför en självklarhet. Men så länge Ulf har varit ordförande har han varit mån om det nära samarbete som GGS har med det kvinnliga gymnastiska Sällskapet Sköldmön.

– Vi ska vara två sidor av samma mynt, beskriver Ulf det och berättar att i många fall har aktiva i GGS en partner som är medlem i Sköldmön.

Kvinnliga gymnastiska Sällskapet Sköldmön bildades 1882 som en av de första kvinnliga gymnastikföreningarna i Sverige. Ordet ”sköldmön” betyder stridsjungfrur och föreningens ordförande Birgitta Rosenhall berättar att det var så unga kvinnor kände sig på den tiden. I slutet av 1800-talet hade kvinnor mycket att kämpa för, både kvinnlig rösträtt och för att få leva på samma villkor som männen. GGS var vid denna tid en välkänd förening i Göteborg och tjejerna tyckte det var orättvist att bara killarna skulle få ha roligt och gymnastisera.

Idag har Sköldmön träningstiden före GGS på tisdagar och föreningarna har samma ledare. De anordnar även gemensamma aktiviteter emellanåt, exempelvis glöggmingel inför jul.

Uppehåll under pandemin

Endast två gånger under de 155 år som GGS funnits har man behövt pausa verksamheten. Första gången var 1917 under första världskriget, då var det ranson på livsmedel vilket påverkade näringsintaget hos befolkningen och parallellt rådde eldningsförbud i den dåvarande träningslokalen vilket gjorde att gymnastiksalen inte var tillräckligt uppvärmd för att man skulle kunna bedriva träningar där. Andra gången verksamheten behövde pausas var så sent som 2020 när Covid-19 pandemin lamslog världen.

Under 15 månader förekom ingen regelbunden träning i GGS. Egenproducerade träningsvideos och träningsinslag på TV blev det nya sättet att hålla i gång kroppen. Men bristen på social samhörighet blev en oro. Därför valde man att skapa ”karantänsbladet”, vilket kan beskrivas som en kort tidning. Totalt utkom 17 karantänsblad mellan mars 2020 och midsommar 2021 och de innehöll allt från gymnastiktips och personporträtt till matlagning, drycker och sevärda historiska byggnader i Göteborg.

Ulf och Åke var aldrig rädda för att inte kunna starta upp träningen igen, det såg man som en självklarhet. Även om man är i genomsnitt 10-15 färre gymnaster på träningarna efter pandemin så har antalet medlemmar inte påverkats avsevärt mycket, däremot har man inte längre någon kö för att bli medlem. Åke menar att minskningen beror på att många fick nya rutiner under pandemin och därför inte kommit tillbaka till träningarna.

Under en föränderlig tid där de kommersiella gymmen lockar allt fler medlemmar med sin flexibilitet undrar vi förstås hur föreningen ser på framtiden.

– Man får nog ta sig en rejäl funderare i styrelsen, och det har vi redan börjat med, om hur vi ska locka folk att inte bara följa Sofia på TV4 och enklare övningar på annat håll. Det vi erbjuder är kamratskapet, själva flåsandet kan man göra på väldigt många olika ställen, avslutar Åke.