Uppdaterade riktlinjer för stretch och rörlighetsträning

En bild

Gymnastikförbundet tog under hösten beslut om uppdaterade riktlinjer för stretch och rörlighet som alla verksamma inom Svensk Gymnastik ska följa.

Under elitutvecklingshelgen på Bosön 28-29 januari var det ett specifikt dokument som lyftes i flera olika sammanhang - riktlinjerna för stretch och rörlighetsträning.

Lisa Lagerberg, idrottsmedicinsk koordinator på Gymnastikförbundet, berättar att det redan i april 2020 togs beslut om hur vi ska bedriva rörlighetsträning inom Svensk Gymnastik. Baserat på ny forskning och kunskap har nu en revidering gjorts. En målsättning har varit att förtydliga och göra det lättare för ledare hur en hållbar rörlighetsträning ska utföras och samtidigt ge en tydlighet i vad som inte får förekomma på grund av skaderisker. Ett syfte har också varit att tydliggöra att det nu inte bara är rekommendationer utan att alla tränare ska följa de nya riktlinjerna.

Lisa Lagerberg, idrottsmedicinsk koordinator

Lisa Lagerberg, idrottsmedicinsk koordinator på Gymnastikförbundet.

- Grunden till hela arbetet ligger förstås i att gymnaster ska må bra i sin träning och att de också ska må bra när de senare i livet väljer att sluta med gymnastiken. Vi har bland annat sett problem med höft och ländrygg som har kunnat hänföras till felaktig rörlighetsträning. Det vill vi såklart förändra, säger Lisa.

Vad står det i riktlinjerna?

I riktlinjerna ges specifika råd inom tio områden:

  1. Egen påverkan
  2. Smärtgräns
  3. Stretcha helst själv
  4. Motivera med mål
  5. Anpassa efter kroppens möjligheter
  6. Varma muskler
  7. Aktiv rörlighet i början – passiv i slutet
  8. Långsamt och kontrollerat
  9. Korrekt position
  10. Rätt muskel

Lisa trycker på några aspekter som hon anser är extra viktiga:

- Vi ska alltid utgå från gymnastens anatomiska förutsättningar och upplevda smärttröskel när vi väljer vilka övningar som används. Gymnasten ska alltid ska ha full kontroll och kunna påverka och avbryta en övning när som helst. Det görs enklast om gymnasten stretchar själv utan yttre tryck från exempelvis en kompis eller tränare. Utifrån den nya smärtskalan ska stretchen inte överskrida nivå 0-3.

En ny skala för smärta med tillhörande figurer har tagits fram som ska göra det enkelt även för yngre barn att tolka så de kan påverka träningen.

Ilka Kamrad, ortoped och förbundsläkare var också med på Ellitutvecklingshelgen. Hon poängterade i sin föreläsning att utifrån ett medicinskt perspektiv så ska stretch i ytterlägen undvikas. Detta är särskilt viktigt i tillväxtfasen. Ytterligare ett viktigt budskap som hon förmedlade var att rörlighet och styrka hänger tätt samman, ökad rörlighet måste gå parallellt med ökad styrka för att inte leda till skador.

Ilka Kamprad, Elitutvecklingshelg

Ilka Kamprad, förbundsläkare på Gymnastikförbundet föreläser på Elitutvecklingshelgen.

Fokus på den rytmiska gymnastiken men riktlinjer som gäller alla inom Svensk Gymnastik

Gymnastikförbundet har sedan förra våren ett särskilt fokus på den rytmiska gymnastiken. Flera olika träffar för föreningsledningar och tränare och samtal med gymnaster har genomförts och fortsätter under året. Syftet har varit att utveckla den rytmiska gymnastiken som helhet, att se och utgå från gymnasterna samt bedriva en bättre och mer hälsosam verksamhet både kopplat till ledarskap, nutrition och träningen i sig.

Vad har du mötts av för reaktioner på de nya riktlinjerna?

- Jag skulle säga att reaktionerna är blandade. Vissa uttrycker att det är skönt med en tydlighet, för andra är det en längre resa att se på stretchen på ett nytt och annorlunda sätt, berättar Lisa.

På elitutvecklingshelgen var landslagsgymnasten Alva Svennbeck och hennes tränare Katarina Jönsson Söderberg med. De berättar att de ser att den rytmiska gymnastiken har förändrats, bland annat kring hur rörlighetsträningen genomförs. De berättar att de i sin förening sedan ungefär två år tillbaka har ett annat tänk. Det handlar till exempel om att de använder fler alternativa övningar jämfört med tidigare och där de hittat många övningar ifrån yogan. Ytterligare exempel är att de inte sitter lika länge i varje position utan byter efter cirka 20-30 sekunder.

- Det handlar snarare om att sitta korrekt än länge. Vi jobbar också med att bygga styrka så gymnasterna orkar hålla sina positioner, berättar Katarina.

Riktlinjerna gäller alla discipliner så därför lyfts rörlighetsträningen på flera samlingsplatser där flera discipliner träffas. Då stretchen är mest omfattande inom den rytmiska gymnastiken då det är den disciplin som har störst rörlighetskrav, så kommer det också att vävas in i de nya utbildningarna inom RG:n som kommer till sommaren.

- Jag hoppas också att flera av de andra disciplinerna ska uppmärksamma innehållet, då de kan behöva öka sin rörlighetsträning, avslutar Lisa.

Här hittar du riktlinjerna för stretch och rörlighetsträning vilka har uppdaterats av Lisa Lagerberg, idrottsmedicinsk koordinator Gymnastikförbundet, A-K Wikström förbundsfysio och Ilka Kamrad, förbundsläkare.

Publicerad: 2023-02-09

UPPTÄCK MER

Våra huvudsponsorer

Våra sponsorer