Grundmotoriken debatteras

Söndagen den 28 januari publicerade Dagens Nyheter en debattartikel om bristen av grundmotoriska färdigheter bland barn undertecknad av Gymnastikförbundet och Svenska Idrottslärarföreningen. Läs hela texten här.

I dag har barn svårt med enkla övningar som kullerbyttor, att gå baklänges och balansera på ett ben. Grundmotoriken bland unga sjunker i snabb takt. Samtidigt har den så viktiga grundmotoriska undervisningen för lågstadieelever nästan försvunnit. Hur ska vi kunna lösa det ökande stillasittandet om vi vänder barnen ryggen direkt?

Ja, varför är grundmotoriska övningar som att kunna stå på ett ben, göra kullerbytta, gå baklänges eller klättra viktiga för barn egentligen?

Faktum är att den kompetensen kan vara direkt avgörande för att barn ska vilja leva ett fysiskt aktiv liv – inte bara under uppväxten utan hela livet. Motorik är också ett begrepp och ett område som helt har glömts bort i debatten om hur vi ska vända det ökande stillasittandet. Det handlar inte bara om att röra på sig, utan även hur.

Forskning visar att en ökad motorisk kompetens leder till högre grad av fysisk aktivitet som i sin tur dämpar oro och depression – och förbättrar självkänslan. Andra positiva effekter är förbättrad sömn och koncentrationsförmåga. På motsvarande sätt leder låg motorisk kompetens vid låga åldrar leder till lägre fysisk aktivitetsgrad i äldre åldrar. Det i sin tur påverkar barns och ungas hälsa negativt när det gäller styrka, kondition, benhälsa och vikt.

Barns grundmotorik sjunker

Och här ligger problemet. Barns grundmotorik har blivit sämre, visar forskningen. Allt fler barn – i synnerhet flickor och barn i utsatta områden – hamnar i dag i en motorisk uppförsbacke redan i mycket tidig ålder.

Det finns i dag inga rapporter som ger en samlad bild av hur grundmotoriken hos svenska barn har utvecklats. Men trenden ser likadan ut runtom i världen – flera länder rapporterar om att upp mot 50 % av barnen har brister inom det motoriska området.

Tyska forskare har visat att andelen barn med låg motorisk kompetens ökat från 16% till 38% under de senaste 30 åren – mer än en fördubbling. Och att grundläggande förmågor som att gå baklänges eller kast med precision har gått ner kraftigt.

Vi ser ingen anledning till att det skulle se annorlunda ut i Sverige, tvärtom. Lärare och ledare vittnar om att många barn knappt klarar av att utföra kullerbyttor eller att balansera på ett ben. Det är alarmerande.

Det finns en stor bov i dramat. Skolans undervisning i motorisk träning. Eller rättare sagt – bristen på den.

Mer än varannan idrottslärare obehörig

I dag finns en stor okunskap i skolvärlden kring hur barns motorik ska stärkas. Endast 45 % av idrottslärarna på lågstadiet är behöriga (i jämförelse med 70 % behörighet bland lärare i grundskolan generellt), och grundmotorisk undervisning får ofta stå åt sidan för spökboll eller brännboll.

På förskollärares, idrottslärares och fritidspedagogers utbildningar har kurser inom grundläggande motorik dessutom kraftigt nedprioriterats genom åren. Studenterna hinner knappt få med sig de mest basala kunskaperna i hur rörelselek och träning kan utformas med glädje, kreativitet och utforskande som ledord. De flesta idrottslärare som i dag undervisar på låg- och mellanstadiet har en utbildning anpassad för undervisning för äldre elever. Den är alltså inte ens anpassad till de elever som ska ta emot undervisningen.

Det är djupt oroande.

Svensk Gymnastik har kunskapen och vi ser att fler barn och unga gillar att träna gymnastik. Men det kan inte bara vara föreningarna som ska ta ansvar för att lära barn de motoriska grunderna. Det är fullt i föreningarna, och stor brist på lokaler. Dessutom är skolidrotten mer tillgänglig i socialt utsatta områden där förutsättningarna för att öva den grundmotoriska förmågan är lägst.

Gymnastikförbundet erbjuder möjligheter till fortbildning i de grundmotoriska grunderna för skolans personal men det prioriteras alltför lite.

Ge grundmotoriken större plats i skolan

Att stillasittandet i Sverige ökar, det är i dag ett välkänt problem. Sedan 1995 har andelen personer i Sverige med hälsoskadligt låg kondition nästan fördubblats. Och stillasittandet går alltmer ner i åldrarna. Vi vet allt detta, men varför görs det så lite för att förändra?

Om vi ska vända den stillasittande trenden måste barnen få rätt förutsättningar från början. Att ge varje barn en möjlighet att etablera och utveckla sin grundmotorik i Sverige bör vara högt upp på skolpolitikens prioriteringslista framåt.

Ge grundmotoriken en betydligt större plats i skolans undervisning, med moderna redskap och fokus på rörelseglädje. Men då måste lärares och ledares kompetens stärkas – använd de utbildningsmöjligheter som Gymnastikförbundet erbjuder i dag. Och framför allt. Anpassa undervisningen till rätt årskurser.

Suzanne Lundvall

Vice ordförande i Svenska Gymnastikförbundet och forskare i idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet

Catharina Espmark

Generalsekreterare Svenska Gymnastikförbundet

Rami Aro

Ordförande Svenska Idrottslärarföreningen

Vill du läsa artikeln i Dagens Nyheter hittar du den här.