Föreningsenkäterna 2025

Under sommaren 2025 genomfördes tre olika enkäter bland Gymnastikförbundets medlemsföreningar där syftet var att få en temperaturmätning kring bland annat anläggningar, ekonomi och en generell föreningsdel.

Vi fick in totalt strax under 400 svar och har med hjälp av dessa kunnat skapa oss en tydligare bild av situationen inom Svensk Gymnastik.

Anläggningskartläggning

Det är sedan länge känt att gymnastiken lider brist på anläggningar som fungerar för verksamheten, vi ville få reda på mer rent konkret om hur det ser ut i landet. Enkäten besvarades av 132 föreningar spridda över hela landet, i olika storlekar och med olika typer av verksamhet. Även om vi givetvis hade velat veta mer från fler så ser vi en samstämmig bild och svaren har kunnat vägleda oss vidare i riktning mot nya strategier gällande frågan.

I svaren kunde vi se att det råder brist på alla typer av hallar inom Svensk Gymnastik, men att upplevelserna är lite olika ut beroende av vilken typ av verksamhet föreningarna bedriver.

I gymnastikens specialhallar, de med fast utrustning för verksamhet som artistisk gymnastik och truppgymnastik, råder det stor brist på både tider i hallarna och plats i hallarna. I de hallar som delas med andra föreningar uppger 88% att de har för lite tider för sina aktiva, och 56% anger för lite plats. Även de som har egna hallar som inte delas med andra föreningar uppger att hallarna är för små, mer än hälften uppger för lite plats.

- Vi ser i fritextsvar att föreningar med specialhallar snabbt vuxit ur dem och åter har hamnat i ett läge där de inte har tillräckligt med utrymme för alla som skulle vilja träna. Detta visar på hur attraktiv träning gymnastiken kan erbjuda med rätt förutsättningar, och hur viktigt det är att skapa hallar med väl tilltagna dimensioner, så att man undviker att snart åter igen hamna i ett läge med platsbrist, säger Tabitha van Dinther på Gymnastikförbundet som är den som har analyserat resultatet.

Även hallarna som är anpassade för att delvis bedriva gymnastikverksamhet, såsom hallarna med gropar bakom vikväggar, är hårt belastade. Ungefär samma siffror på tidsbrist och platsbrist uppges här.

Vad gäller vanliga idrottshallar och gymnastikhallar anger föreningarna även här brist på tider, om än inte i lika hög utsträckning. Det som dock blir väldigt tydligt att det är ett ännu större problem är avsaknad av tillgång till redskap, där runt 70% anger att det saknas tillräckligt med utrustning i dessa hallar, och mer än 90% av dessa anger att detta beror främst på brist på förvaringsmöjligheter.

- Många föreningar har eller har haft en dialog med sin kommun om sitt behov av mer halltider och bättre förutsättningar. Vi ser dock att man inte alls i lika stor utsträckning har en dialog med sitt RF-SISU distrikt gällande frågorna, endast 17% av de svarande har haft en sådan. RF-SISU har ett ansvar att stödja och företräda idrottsrörelsen och här kan vi verkligen utvecklas. Detta särskilt nu, i samband med de stora ekonomiska satsningarna som görs via RF-SISU distrikten mot anläggning. Vi behöver sprida budskapet och se till att våra föreningar tar del av de ekonomiska medel som delas ut till projekt för nybyggnation, ombyggnation och renovering, säger Tabitha och fortsätter:

- Vi jobbar nu också vidare med frågan på Gymnastikförbundet och ett arbete med att ta fram en handlingsplan för anläggningsfrågan planeras.

I analysen kan vi utläsa att Svensk Gymnastik skulle kunna växa kraftigt med ökad tillgång till hallar. 62% av de svarande uppger att de skulle kunna öka sitt medlemstal om tillgången till hallar ökade.

Föreningens ekonomi

Enkäten gällande föreningens ekonomi kom till som följd av RFs studie ”Smakar det så kostar det”, som påvisade ökande kostnader för deltagande i idrott i Sverige. Precis som i anläggningskartläggningen fick i in svar från en väl fördelad andel av medlemsföreningarna avseende storlek, geografisk spridning och typ av verksamhet.

Bland föreningarna ligger medlemsavgiften kring 150 kronor/år i medelvärde. Intervallet är dock stort, från föreningar som tar 50 kr i medlemsavgift till föreningar som tar 500 kr. Vi kan se att föreningar på mindre orter har lägre avgifter än föreningar i större städer.
Kostnaderna för träning inom gymnastiken varierar i landet. I studien ”Smakar det så kostar det” är uppskattningarna av kostnaderna för träningsavgifter inom gymnastiken 2200 kr/år. I studien jämförs denna kostnad med andra idrotter exempelvis friidrott, där avgiften uppskattas till 1200 kr, och ridsport där avgiften uppskattas till 10 000 kr per år. Studien nämner inte och tar inte hänsyn till antalet träningstimmar man betalar för.

En snabb genomlysning av föreningar i landet visar att träningsmängden i timmar för olika idrotter skiljer sig väldigt mycket åt. Gymnastiken uppvisar ett genomsnittspris för träning en gång i veckan på cirka 67 kr per timme, vilket ger en prisbild som överensstämmer med den som uppskattas i RF:s studie. Dock kan man se att gymnastik generellt tränas fler timmar i veckan än många andra idrotter och att timpriserna sjunker ganska kraftigt i och med ökad träningsmängd. Detta är en viktig nyckel i frågan kring idrottens kostnader, då många av gymnastikens tonåringar tränar fler träningstimmar i veckan än i andra idrotter.

Frågan om träningsavgifter är också viktig utifrån perspektivet att gymnastiken i många fall är dyr att komma igång med, vilket skapar en hög instegströskel. I Stockholm ligger priserna för barn eller ungdomsgymnastik med träning en gång i veckan kring cirka 2000 kr per termin. I andra delar av landet och på mindre orter är avgifterna betydligt lägre.

Enkäten visar att genomsnittskostnaden för en träning i skiljer sig mycket åt beroende av var i landet man bor. 

Andra saker som inverkar på kostnadsbilden är storleken på föreningen och om föreningen har anställda. I enkäten var träningsavgifterna högst i de större föreningarna (<1000 medlemmar) och i föreningar med anställd personal.

- Vi kan genom enkäterna också se att många av våra föreningar gör mycket för att försöka hålla nere avgifterna för de aktiva och försöker hjälpa till att på olika sätt möjliggöra för så många som möjligt att delta. Många föreningar erbjuder lån av tävlingsklädsel, skapar tillfällen då de aktiva kan tjäna in pengar för subventionering av olika avgifter och en del föreningar har olika typer av fonder eller liknande där medlemmar kan ansöka om ekonomiskt stöd för deltagande, säger Tabitha.

Medlemsundersökningen

Den sista enkäten, Medlemsundersökningen, var delvis en uppföljning av den undersökning som genomfördes 2020.
Enkäten visar i stort att medlemsföreningarna mår bra och har en positiv bild av sin egen verksamhet och Gymnastikförbundet i stort. Hela 93% av föreningarna som svarade anger att deras verksamhet fungerar bra eller mycket bra, vilket såklart är väldigt positivt. I övrigt var resultatet i sin helhet jämförbart med resultaten från 2020, med små förändringar i positiv riktning på flera områden. Därtill ska sägas att resultatet år 2020 redan var väldigt fint.

De största utmaningarna som identifierats av föreningarna är brist på tränare, brist på hallar och svårigheter att få folk att engagera sig ideellt, vilket är samma problematik som framkom för fem år sedan.

Vad vill föreningarna att Svensk Gymnastik ska vara känt för då? I topp låg:

• Erbjuder gemenskap och glädje!
• Rörelse hela livet!
• Öppna, inkluderande och välkomnar alla.

- Avslutningsvis vill vi tacka alla som bidragit till enkätsvaren. Med hjälp av er har bilden klarnat på flera fronter och vi kan fortsätta verka för att utveckla Svensk Gymnastik, avslutar Tabitha.

Ta del av hela resultaten gällande Anläggningskartläggningen pdf, 845 kB. eller Medlemsundersökningen pdf, 2 MB..