Den kommunala planprocessen
Man brukar säga att Sveriges kommuner har ett planmonopol. I Sverige har kommunen alltså allt ansvar för samhällsplaneringen som gäller den fysiska utvecklingen och anger hur mark och vatten skall användas. Förutsättningarna för detta regleras i Plan- och bygglagen (PBL).
I styrdokumenten för detta framhålls att olika intressenter ska involveras i planprocesserna och ha möjlighet att yttra sig när nya planer tas fram. Olika samhällsintressen ska vägas mot varandra i en öppen och demokratisk process samtidigt som enskildas rättigheter ska beaktas.
PBL beskriver först och främst tre plantyper; översiktsplan, detaljplan och områdesbestämmelser. Utöver dessa så är det även bra att ha kännedom om plantyperna fördjupad översiktsplan och planprogram. Alla dessa beskrivs nedan.
Boverket är den myndighet som ansvarar för frågor om fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelse etc.
Plan- och bygglagen (PBL)
Lagens första paragraf beskriver vad lagen gäller och den lyder som följer:
I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer (Plan- och bygglagen 2010:900, 1 kap 1 §)
Mycket fin text, men inom idrotten har vi länge hävdat att lagens nuvarande utformning inte främjar en långsiktig livsmiljö för människor i dagens samhälle. Detta då lagen, enligt idrottsrörelsen, inte berör idrott och idrottsytor som vi ser som en självklarhet för ett hållbart samhälle. Därför försöker Riksidrottsförbundet påverka staten att göra vissa förändringar. Men Sveriges kommuner vill inte göra dessa ändringar då de inte vill att staten ska styra kommunerna för mycket och de vill behålla planmonopolet.
Men som lagen är skriven idag finns det ändå vissa öppningar och skrivelser som idrotten kan använda sig av vid ett påverkansarbete. I 7§ i andra kapitlet finns det en text som tillviss del reglerar idrottsytor:
"Vid planläggning enligt denna lag ska hänsyn tas till behovet av att det inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse finns:
1. gator och vägar,
2. torg,
3. parker och andra grönområden,
4. lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse
5. möjligheter att anordna en rimlig samhällsservice och kommersiell service"
Lagen menar alltså att det ska finnas utrymme för motion inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse. Finns det för dåligt med idrottsytor är det alltså främst denna lagtexten som man kan stödja sig på.
Även 3 § i det andra kapitlet innehåller en formulering som man skulle kunna stödja sig på:
"Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja
1. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper."
Finns det då inga idrottsytor kan man hävda att det inte blir en god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper.
Översiktsplan (ÖP)
I översiktsplanen talar kommunen om hur man vill att stad och land ska utvecklas, var det kan och bör byggas, var det behövs nya vägar och cykelbanor och vilka områden som bör sparas för rekreation, etc. Översiktsplanen ska visa kommunens långsiktiga strategi för utvecklingen av den fysiska miljön och är vägledande för detaljplanering och beslut i enskilda ärenden om byggande och annan användning av mark och vattenområden. Planen ska hållas aktuell och tas upp för beslut minst en gång varje mandatperiod.
Om kommunen beslutar sig för att ändra planen ska det ska kommunen samråda och föra en dialog med länsstyrelsen, regionplaneorgan, andra kommuner som berörs av förslaget, myndigheter, sammanslutningar och enskilda medborgare som har ett väsentligt intresse av förslaget. Efter det ska planen ställas ut och den som vill lämna synpunkter på planförslaget ska göra detta skriftligen under utställningstiden. Först när denna process är klar kan planen antas.
Översiktsplanen är ju, som namnet anger, väldigt översiktlig, men det innebär inte att idrotten inte bör finnas med i den. Idrottsfrågor bör inrymmas i såväl generella som mer geografiskt och innehållsmässigt specifika termer. Dels kan de nämnas i delar där visioner för till exempel fritid, idrott och rekreation tas upp, dels i delar där utbyggnadsplaner eller utveckling för ett visst område redovisas.
Då översiktsplanen är vägledande för den mer detaljerade planeringen kan det vara bra att redan på detta tidiga, översiktliga stadium uttrycka sina synpunkter och lyfta fram idrottsliga aspekter.
Fördjupad översiktsplan (FÖP)
Om kommunen gör en ändring av en viss del av kommunen och med mera detaljer så blir det en FÖP. Genom att arbeta med fördjupade översiktsplaner underlättas arbetet med ändringar och kompletteringar utan att hela översiktsplanen för kommunen måste göras om. Hur detaljerad den blir beror på fördjupningens syfte och de aktuella planeringsfrågorna. En fördjupning av översiktsplanen kan därför få varierande innehåll och täcka allt från större områden till enskilda stadskvarter.
Processen för den fördjupade översiktsplanen följer i stort processen för översiktsplanen men utställningen kan ersättas med en kungörelse.
Då FÖP är en mer detaljerad plan än ÖP men fortfarande vägledande för detaljplaner kan det vara både lättare och mer viktigt att uttrycka sina synpunkter och lyfta fram idrottsliga aspekter.
Program till detaljplan
För att underlätta detaljplanearbetet kan kommunen välja att upprätta ett särskilt program där planarbetets utgångspunkter och mål framgår. Det finns inte något krav på att ett program ska tas fram utan det är kommunen själv som avgör om det behövs.
Programmet ska uttrycka kommunens utgångspunkter, vilja, mål och avsikter med ett område samt ange förutsättningar för kommande detaljplanearbete. Syftet med planprogram är att kommunens beslutsunderlag i ett tidigt skede ska breddas med de berördas erfarenheter och synpunkter.
Program kan upprättas för ett större område, till exempel en stadsdel, som underlag för flera framtida detaljplaner inom området. Programmet innebär då en möjlighet för kommunen att på ett tidigt stadium lyfta frågor om olika alternativa lösningar på planeringsuppgiften till diskussion.
Programmet är i huvudsak ett skriftligt dokument, men innehåller ofta bilder och andra illustrationer för att tydliggöra förhållanden och olika förslag. När ett program utarbetas ska ett samråd genomföras efter samma regler som då ett planförslag tas fram. Om ett program har upprättats ska detta redovisas vid samrådet om förslaget till detaljplan.
Ett program till detaljplan är oftast det dokumentet som är lättast att ta till sig i hela planprocessen. Ett program är tillräckligt detaljerat för att man ska se hur det är tänkt med idrottsytor i området och tillräckligt översiktligt för att få med en större bild av området. Detta är då kanske den del av processen som är bäst lämpat för att påverka för att få in fler idrottsytor i samhällsplaneringen.
Detaljplanen
En detaljplan upprättas över en mindre del av kommunen, ofta ett eller ett par kvarter eller några fastigheter, då det ska byggas nytt eller när bebyggelse ska förändras eller bevaras. Detaljplanen består av en karta med planbeskrivning och genomförandebeskrivning. Dessa redovisar till exempel hur gator och allmänna platser ska utformas och hur byggnader ska användas, utformas och placeras.
I planen görs en avvägning mellan allmänna intressen och den enskilde fastighetsägarens intressen. När planen är färdig och har antagits är den, till skillnad från översiktsplanen, ett juridiskt bindande dokument som fungerar som underlag för beslut om t.ex. bygglov.
Då detaljplanerna omfattar så små geografiska områden är det ofta för sent att försöka påverka för fler idrottsytor i detta skedet. Men om en förening har verksamhet i området för detaljplanen och påverkas bör man lämna in sina synpunkter.
Andra planer och program som kan påverka
Många gånger finns det andra program i kommunen som kan påverka innehållet i de olika delarna i planeringsprocessen. Dessa program kan också vara underlag för att påverka innehållet i t.ex. program till detaljplan om de inte ligger i linje med varandra. Om det finns t.ex. ett idrottspolitiskt program i kommunen så bör det sätta sin prägel på delar i planprocessen. Men om det inte gör det är det viktigt att detta påpekas i samband med samråd om planerna.
Exempel på program som kan vara av intresse för idrott och gymnastik (de kan ha olika namn i olika kommuner):
- Idrottspolitiska program
- Investeringsstrategier
- Evenemangsstrategier
- Grönyte- och parkprogram
- Sociala hållbarhetsstrategier
- Hälsokonsekvensbedömningar
Läs mer