Ordlista förbundsmöte

– beslut tas genom att ombuden svarar ja på ordförandes fråga.

– förhandlingarna tar en paus och fortsätter senare. Man brukar säga att ”förhandlingarna återupptas” när man fortsätter igen.

– förbundsstyrelsen kan utfärda anvisningar. Anvisningarna är styrande bestämmelser inom ett visst område. Inom gymnastiken har vi idag endast Anvisningar för barn- och ungdomsgymnastik som heter just så, men det finns andra styrdokument som föreningarna också måste följa, t.ex. tävlingsregler och tekniskt reglemente.

– själva förslaget till beslut.

– att besluta att inte genomföra det någon har föreslagit.

– den som vill tala i förbundsmötets förhandlingar behöver begära ordet. Mötespresidiet kommer att berätta hur det går till. Det är motsvarigheten till att räcka upp handen i klassrummet.

– att besluta så som någon har föreslagit.

– skjuta upp beslutet eller behandlingen av en fråga till senare.

– alla medlemsföreningar kan vara med och påverka Gymnastikförbundet. Det gör man vid förbundsmötet som hålls vartannat år (jämna år). Då beslutar vi gemensamt om verksamhetsinriktning, ekonomiska frågor, stadgar och andra styrande dokument samt väljer bl.a. förbundsstyrelse och juridisk nämnd.

– väljs av förbundsmötet. Förbundsstyrelsen består av ordförande samt 8 övriga ledamöter, 4 kvinnor och 4 män. Mellan förbundsmötena ska styrelsen företräda Svensk Gymnastik och fatta de beslut som behövs för att verksamheten ska fungera.

– förbundsmötets sammanträdestid. Det är under förhandlingarna som alla frågor på föredragningslistan behandlas, debatt förs och beslut sedan fattas.

– alla föreningar som har ansökt om och beviljats medlemskap i Svenska Gymnastikförbundet.

– Gymnastikförbundet har åtta regioner, det betyder att hela Sverige är uppdelat i åtta områden. Alla regioner har minst en anställd och en styrelse. Regionerna har regionförbundsmöte varje eller vartannat år.

– Gymnastikförbundets disciplinorgan. Juridiska nämnden dömer i ärenden som är brott mot Riksidrottsförbundets stadgar kap. 14 (från 1 januari 2027: Idrottens bestraffningsreglemente).

– de som, tillsammans med ordförandena, kontrollerar att protokollet är korrekt.

– en grupp med personer som har ett särskilt uppdrag. Inom Gymnastikförbundet på nationell nivå finns en kommitté för varje disciplin och några övergripande kommittéer som parakommittén och uppvisningskommittén.

– mer än hälften. Enkel majoritet=minst en mer än hälften. Kvalificerad majoritet=ett bestämt antal mer än hälften, ofta 2/3 eller 75 % av de som röstar.

– förslag till förbundsmötet från medlemsförening eller region om något man vill förändra inom Svensk Gymnastik.

– alla underlag som finns inför förbundsmötet och som beskriver det som ska beslutas.

– ordförande för förbundsmötet, ofta två stycken.

– ordförande och sekreterare för förbundsmötet.

– sekreterare för förbundsmötet, sekreteraren är den som skriver protokollet.

– föreslå vem som ska väljas till ett visst uppdrag.

– den som en förening eller region har gett sin rösträtt till, den som har rätt att rösta för föreningen vid förbundsmötet. Ett ombud kan vara ombud för flera föreningar, men ett ombud för regionen kan bara ha regionens röster.

– en fråga som rör hur mötet genomförs, snarare än vad som behandlas. En ordningsfråga bryter alltid talarlistan och behandlas omgående. De vanligaste ordningsfrågorna är:

• Ajournering
• Sakupplysning
• Streck i debatten
• Tidsbegränsning för talare som begär ordet
• Påpekande av formellt fel som presidiet har gjort

– minnesstund över personer som har betytt mycket för Svensk Gymnastik och som har avlidit sedan förra förbundsmötet

– alla val som görs på förbundsmötet är personval där förbundsmötet väljer vilka personer som ska ha vilka uppdrag.

– förhandlingssalen och förhandlingarna kallas ibland för plenum.

– förslag till förbundsmötet från förbundsstyrelsen. Enligt stadgarna måste förbundsstyrelsen alltid föreslå en verksamhetsinriktning, en ekonomisk inriktning och ett förslag på medlemsavgift. Ofta kommer också andra förslag som t.ex. stadgeändringar eller att anta en vision eller mer långsiktig strategisk plan.

– de anteckningar som sekreteraren gör över mötet. Där står kort om vad det handlar om, vem som har yrkat något och hur beslutet blev.

– granskar förbundets och styrelsens hantering av ekonomin och skriver en revisionsrapport till förbundsmötet.

– om ett beslut behöver fattas med rösträkning finns ett antal utsedda personer som har som uppgift att räkna rösterna och meddela detta till presidiet.

– i stadgarna står det vem som har rätt att rösta i förbundsmötet; vem som har rösträtt.

– inlägg i debatten som är ett kort objektivt inlägg om ett faktum för att undvika missförstånd.

– omröstning genom att skriva det man rösta på på röstsedlar som samlas in och räknas. Rösträknarna räknar rösterna i ett annat rum och återkommer sedan och rapporterar resultatet till presidiet.

– de regler som styr föreningen eller förbundet. Stadgar måste beslutas med kvalificerad majoritet vid föreningens årsmöte eller förbundsmötet.

– efter att man har beslutat om streck i debatten får ingen ytterligare lägga till sig på talarlistan. Innan man beslutar om det så ställs alltid frågan om det är någon mer som vill begära ordet och först därefter beslutas om streck i debatten. Streck i debatten rör alltid bara den fråga som mötet just då behandlar.

– de dokument som styr förbundets eller föreningens verksamhet. Det kan vara t.ex. stadgar, utbildningskrav, anvisningar, tävlingsregler, tekniskt reglemente eller rekommendationer.

– den som vill tala i förbundsmötets förhandlingar begär ordet så som presidiet har berättat att man ska. Om flera begär ordet efter varandra sätts de upp på en lista i den ordning de begär ordet, en talarlista. När en person har talat klart går ordet över till nästa på talarlistan. Ibland bryts talarlistan, t.ex. om någon begär en ordningsfråga eller om det behövs en sakupplysning.

– föreslår personer som kan väljas till förbundsstyrelsen, juridiska nämnden och som revisorer vid förbundsmötet.

– föreslår personer som kan väljas till valberedningen vid förbundsmötet.

– förbundsmötet beslutar om en verksamhetsinriktning som gäller de kommande två åren. Verksamhetsinriktningen beskriver övergripande vad förbundsmötet vill att Gymnastikförbundet ska prioritera de kommande två åren.

– votering betyder omröstning och kan vara öppen eller sluten. Votering kan begäras av ett ombud om ombudet inte tycker att ordförande tolkade rummet rätt vid acklamation.

– att komma med ett förslag till beslut. Ofta hör man också att någon yrkar avslag eller bifall till ett annat yrkande/förslag, för att visa att det är fler som stöder eller inte stöder det förslaget.

– enligt stadgarna ska förbundsstyrelsen yttra sig över varje motion som kommer in. Deras yttrande behandlas sedan samtidigt med motionen i förbundsmötet.

– omröstning genom att hålla upp röstkortet. Rösträknarnas rör sig runt i rummet och räknar alla kort och rapporterar sedan till presidiet.