Sammanfattning av valbara pass

En bild

Under gymnatikforum hölls åtta parallella seminarier, vilka sammanfattas här:

Gymnastik för och till alla – så här ska vi lyckas

Hudiksvalls GF berättade om sitt arbete med att bredda föreningen och utöka lokalerna och delade med sig av sina framgångsfaktorer. Några av dessa var:

  • De vågade sätta höga mål
  • De sökte bidrag både från kommunen, gymnastiken och allmänna arvsfonden
  • De sökte sponsorer från näringslivet
  • De delade upp projektet i flera delar och delade in sig i 6 olika arbetsgrupper: Ombyggnadsgruppen, Sponsringsgruppen, Bidrag, Redskap och utrustning, Info och kommunikation, Verksamhetsplanering – Övergripande projektledare med ekonomiansvar
  • De sökte en gammal industrilokal som kommunen ägde med syfte att få fler träningslokaler

Eija Östberg som är ordförande i uppvisningskommittén berättade om hur vi kommer göra en satsning på uppvisningsgymnastiken i Sverige och på den internationella arenan.

Inom Svensk Gymnastik bedriver massor med bra barngymnastik och Bamsegympa. Vi arbetar i första hand med alla grundformer: Gå, springa, hoppa, rulla, balansera, klättra, stödja, kasta, hänga, åla och krypa. Vi arbetar mycket med orden: Motivation och Självförtroende. Lek och lustfylld gympa ska ge barnen lagom svåra utmaningar så de känner att de klarar av de olika aktiviteterna – då fylls självförtroendet på och den fysiska kompetensen ökar. Camilla Carlén från barnkommittén berättade också hur de kommer jobba vidare gentemot skolan, att Bamsegympan firar 10 år, mötesplatser, marknadsföring samt utveckling av material.

Ideell och professionell - så stärker vi ledarskapet i föreningen

Vi står inför stora utmaningar inom Svensk Gymnastik, vi vill bli fler och få fler att stanna, men hur lyckas man med det när vi upplever ledarbrist? Det var en av frågorna som uppmärksammades under passet och där allt fler föreningar väljer att anställa ledare, kanslister och/eller konsulenter. Men hur tar vi ansvar för dessa och håller idrotten på att gå från att vara ideell till professionell och vad innebär egentligen begreppen?

Anna Fyrberg Yngfalk, Fil dr i företagsekonomi, berättade om professionaliseringen inom föreningslivet. Hon pratade om vikten av identitet och föreningskunskap och hur man kan bevara detta genom att vara transparent, tydlig i sitt språk och stärka medlemsstyrningen.

Johan Grip från Sigtuna Märsta GK delade med sig om föreningens vision om att kunna erbjuda en plats där alla känner tillhörighet, där man jobbar med både tävling och träning utan motsatsförhållande och där målet är att skapa livslångt idrottande i en trygg och utvecklande miljö. Processen fram till idag har lett till ett stärkt ledarskap, större inkludering i beslutsprocesser samt fått fler att träna mer.

Tommy Staf från Dalaidrotten tog fasta på styrelsens roll och ansvar när man anställer ledare, kanslister och/eller konsulenter och hur viktigt det är att upprätta skriftliga avtal. Här finns Arbetsgivaralliansen som stöd om man som förening är osäker. De kan ge bra verktyg och hjälp i frågor rörande anställning och uppsägning.

Passet kan sammanfattas som ett informativt pass med både tips från verkligheten i förening, från stödorganisation i distrikt samt från forskningssidan.

Svensk Gymnastik – en aktiv samhällsaktör

Delar av Riksidrottsförbundets påverkansarbete presenterades och knöt an till hur föreningar kan arbeta med påverkansarbete. Exempel: Genom att tydliggöra vad föreningen vill, ta fram argument för på vilka andra sätt än idrottsligt som gymnastiken bidrar till samhällsnytta.
Gymnastiken är en otroligt viktig samhällsaktör, vi har kö, positiv utveckling och rörelse för alla åldrar. Vi behöver förbättra vårt självförtroende och ha rak rygg i den här frågan – vi gör skillnad. Våga ställa krav och berätta vad vi faktiskt vill.

Älvsjö AIK Innebandy berättade om sin resa för att bli tydligare och mer relevanta i sitt påverkansarbete. De har gjort om sin organisation för att bli mer autonoma (tidigare flersektionsförening som nu blivit egna men i samarbete). De har tydliggjort vision/värdegrund/målsättningar för att jobba tydligare, både rent allmänt i föreningen men också för sitt påverkansarbete.

En hall blir till - så här kan man göra

Anläggningsfrågan är tillsammans med ledarrekrytering en av två viktiga frågor för Svensk Gymnastik. Under seminariet var Arvsfonden på plats och berättade hur det går till om man vill söka bidrag från dem till hallprojekt. Sölversborgsgymnasterna berättade om sitt pågående projekt och dröm om den hall där de tillsammans med en KTH-student har tagit fram ritningar för att utveckla ett befintligt område i kommunen. Planer och ritningar är förankrade med andra idrotter och kommunen.

I stort sett alla hallprojekt kräver samarbete med kommunen och därför var Uppsala kommun inbjudna för att berätta om anläggningsfrågan utifrån deras perspektiv.

Även Riksidrottsförbundet var på plats och de berättade om stöd om de kan ge. RF utmanade oss att tänka nytt och vara kreativa kring utnyttjande av ytor.

Några av slutsatserna från passet var: Börja tidigt, förankra och samverka med andra. Se inte bara till gymnastiken utan sätt hallen i ett sammanhang och hur den kan utnyttjas under dagtid. Dröm och våga börja stort.

Svensk Gymnastiks utvecklingsmodell – ständig utveckling. Detta är vårt nästa steg

Under passet diskuterades utvecklingsmodellen och dess tillhörande nyckelfaktorer och hur vi tar modellen vidare. Modellen visar en helhet och att det är centralt att det finns och att Svensk Gymnastik möjliggör en rörlighet mellan de olika stadierna. Många föreningar upplever att det är svårt för gymnasterna att byta, vilket leder till att många istället lämnar gymnastiken. Förflyttningar bör kunna ske mellan olika nivåer och mellan discipliner.

Nyckelfaktorerna kan ses som en vägledning till modellen och en diskussion fördes kring områden som: Är de för många? Kan de tydliggöras?

En utvecklad modell presenterades där Aktiv start tas bort. Där den ligger nu görs kopplingen till unga åldrar, vilket inte behöver vara fallet då man kan börja på gymnastik även senare i livet. Medskicket var dock att det är viktigt att utvecklingsmodellen tydligt markerar att det finns möjlighet att börja inom gymnastiken oavsett ålder och förkunskaper.

Idéerna och synpunkterna var för många för att kunna sammanfattas här, men tas med i det framtida arbetet med att ta fram en utvecklad modell till förbundsmötet i april 2018.

Hur jämställdhet och mångfald blir föreningens styrka

RFs Maria Ståhl kom med inspel från rapporter och forskning kring integration, normer, värderingar och maktstrukturer och uppmanade oss att granska oss själva och den miljö som vi verkar i. Två föreningsexempel lyftes upp med fokus på alla kan gympa. Några diskussionspunkter som lyftes var:

Hur kan föreningen nå ut till potentiella deltagare inom alla kan gympa?

  • I Järfällagymnasterna har föreningen haft en mycket god kontakt med Järfälla kommun som aktivt arbetar för få fler barn och unga med speciella behov i alla kan gympa.
  • IK Eskilstunagymnasterna har genomfört besök i skolor.

Hur ska förningar tänka kring uppdelningen kvinnor/män?

  • Genom att separera på kvinnor/män kan en fristad skapas för respektive grupp. Men å andra sidan behöver föreningen resonera kring vad separatism får för konsekvenser. Om grupper aldrig möts så bibehålls de strukturer som skapar "vi och dem". Genom uppdelning upprätthålls också ett isärhållande av könen som kan medföra negativa konsekvenser för jämställdhet och inkludering.

Människor vill ges makten att identifiera sig själva

  • Personer som identifierar sig varken som man eller kvinna kan uppleva idrotten som exkluderande. Här nämndes exempelvis omklädningsrum och toaletter som problematiska då dessa oftast är uppdelade efter kön. Detta är viktigt att problematisera kring och se vad föreningen kan göra för att alla ska känna sig inkluderade, oavsett vem de är.

Utbildning – nyckeln till vår framgång

Ulf Andersson och Anne Lindström på nationella kansliet gjorde en nulägesbeskrivning kring utbildningar där vi nu lämnar begreppet "utbildningsrevisionen" och övergår till "En ny bättre ledarutbildning", vilket kommer bestå av modulsystem istället för fasta stegar. Modulerna är satta och nu ska utbildningsmaterialet tas fram av olika experter. Materialet kommer bygga på olika typer av utbildningsmetoder, utifrån digitala lösningar och modern teknik och pedagogik. Utbildningarna kommer lanseras etappvis där Baskurs Gymnastik och alla kan gympa är först ut och kommer att starta under 2018.

Mål för projektet är:

  • Våra utbildningar ska bidra till en högre förståelse av barnrättsperspektivet och följa RFs anvisningar om barn och ungdomsidrott.
  • Gymnastikförbundet ska erbjuda nya utbildningsmetoder med till exempel distansutbildningar och föreningsutbildningar.
  • Gymnastikförbundet ska tillhandahålla ett utbildningsutbud som täcker in nya områden såsom inre drivkraft, hållbar träning mm.
  • Gymnastikförbundet ska erbjuda ändamålsenliga utbildningar som är kostnads- och tidseffektiva för föreningarna.
  • Gymnastikförbundets utbildningar ska vara fortsatt attraktiva för de som går dem och nya målgrupper ska upptäcka dem.