Energibrist och ätstörning

Relativ energibrist är ett begrepp som i stort innebär att du inte får i dig tillräckligt med näring som den energi kroppen har behov av för att återställa den ursprungliga energibalansen.

Att äta tillräckligt och balanserat är viktigt för god hälsa och prestation. Det är dock vanligt att idrottare som tränar mycket, och i synnerhet i idrotter där kroppsvikt har betydelse för prestationen, äter för lite. Relativ energibrist är ett syndrom som uppstår på bakgrund av låg energitillgänglighet med eller utan en ätstörning och är ett av de vanligaste nutritionsrelaterade problem hos både manliga och kvinnliga idrottare. Energitillgänglighet är den mängd energi som finns kvar till kroppens grundläggande funktioner när den mängd energi som används under träning dras bort från energiintagen.

Otillräcklig tillgång till energi påverkar exempelvis återhämtning och effekten av träning. Det sker också hormonella förändringar som kan resultera till nedsatt ämnesomsättning och menstruationsrubbningar hos kvinnor samt minskad sexualdrift hos män. Men det finns även andra negativa effekter med låg energitillgänglighet som mag-tarmkanalsproblem, nedsatt skelettstyrka samt hjärt-/kärlpåverkan. Det är viktigt att notera att relativ energibrist inte alltid syns, utan idrottare kan ha stabil kroppsvikt inom normalområdet men samtidigt ha för lite energi tillgängligt för normal kroppslig funktion.

Låg energitillgänglighet kan förekomma omedvetet. Det är till exempel många idrottare som inte vet hur mycket och vad de måste äta för att kompensera för ett högt energibehov. Både låg energitillgänglighet och högintensiv träning minskar aptiten och kombinationen av nedsatt aptit och kalorisnål mat (lågt innehåll av fett och socker och mycket fiber) gör det extra svårt att få i sig tillräckligt med energi. Det är vanligt att idrottare i perioder medvetet äter mindre eller tränar mera för att gå ner i vikt. Det behöver inte medföra något problem så länge perioderna med låg energitillgänglighet inte blir för långa, men många idrottare får positiv effekt vid en viktnedgång, som dessutom kan förstärkas genom positiv återkoppling från omgivningen. Därför är det lätt att komma in i ett negativt beteende med ökad fokus på vikt och mat, tvångsmässig träning och återkommande bantningskurer, som med tiden kan utveckla sig till en ätstörning.

Tecken på relativ energibrist

• nedsatt förmåga till återhämtning efter träning
• upplevd minskad effekt av träning
• trötthet
• frusenhet
• mag-tarmkanalsproblem
• nedsatt skelettstyrka/benskörhet
• hjärt-/kärlpåverkan
• oregelbunden eller utebliven mestruation (kvinnor)
• nedsatt sexlust (främst unga män)

Tips för att förebygga relativ energibrist

Satsa på utbildning kring området för ledare, tränare, idrottsföräldrar och det s.k. idrottsmedicinska stödet. Diskutera frågorna regelbundet i föreningen.

Allmänna riktlinjer:

1. Fokus på hälsa, välmående, optimal träning och återhämtning (vila, sömn, mat) som prestationsfrämjande faktorer.
   • Ta hjälp av en nutritionist eller legitimerad dietist specialiserad inom idrottsnutrition för utbildning och rådgivning.
2. Minska fokus på kroppsvikt och kroppssammansättning (fettprocent m.m.).
   • Tränare och ledare ska inte genomföra mätningar av vikt och kroppssammansättning och heller inte uttala sig om idrottares kroppsvikt, kroppssammansättning eller kroppsform..
   • Mätningar av vikt och kroppssammansättning ska inte göras på unga idrottare under 18 år. Unga idrottare under 18 år ska inte uppmanas till att gå ner i vikt eller ändra kroppssammansättning.
   • Om mätningar av vikt och kroppssammansättning ska genomföras på vuxna idrottare bör de utföras av en på området utbildad person, utan personlig koppling till idrottaren. Sätt realistiska prestationsfrämjande och medicinskt försvarbara mål i relation till vikt och kroppssammansättning.
3. Vid misstanke om ohälsa uppmuntra och stötta till vidare utredning samt lämplig och effektiv behandling av relativ energibrist. Det är viktigt att inte blunda för problemet utan markera den oro man känner och att det krävs insatser. Om det handlar om unga idrottare under 18 år ska föräldrarna kontakta

Text: Relaterad från artikel skriven av Anna Melin, leg. dietist och docent i Idrottsvetenskap, Linnuniversitetet.

Läs hela artikeln.

Se intervju med Anna Melin kring energibrist.

Ätstörningar är ett samlingsnamn för flera olika syndrom som innebär att du utvecklar en av nedan diagnostiserade sjukdomar.

• Anorexia Nervosa
• Bulimia Nervosa
• Hetsätningsstörning
• Ätstörning utan närmare specifikation (UNS)

Hur vet du att det handlar om en ätstörning?

Det finns många som tänker mycket på mat och på sin kropp. Det är vanligt att man vill ha kontroll över vad man äter och att man är rädd för att gå upp i vikt. Om tankarna på mat och vikt tar så stor del av uppmärksamheten att man kan ha svårt att klara av sitt vanliga liv – studier, arbete eller andra aktiviteter – så kan man ha en ätstörning. Man kanske låter bli att äta eller gör sig av med det man ätit genom att till exempel kräkas eller träna hårt. Det kan också märkas genom att du undviker att gå och fika eller gå på fest, för att du inte vill visa att du inte äter. En ätstörning försämrar både den fysiska hälsan och hur man fungerar socialt.

Tecken på att du har en ätstörning och hur det kan börja

Eftersom ätstörningar ofta kommer smygande kan det vara svårt att själv se och förstå när det börjar handla om en sjukdom. Om du känner igen dig i flera av de här punkterna kan det handla om en ätstörning och då bör du söka hjälp:

• Du drar ner på maten och blir mer och mer upptagen av dina matvanor och din vikt.
• Du skjuter upp måltider, äter långsamt eller vill äta ensam.
• Du äter oregelbundet, hoppar till exempel över frukosten eller äter stora mängder "förbjuden" mat när du är ensam.
• Du tränar överdrivet mycket.
• Du har svårt att koncentrera dig i skolan eller på arbetet.
• Du är missnöjd med kroppen.
• Du utvecklar olika regler för hur man ”får äta” för att känna att du har kontroll.
• Du undviker fester och kalas för att du inte vill visa andra att du inte äter, och det kan vara svårt att äta det som bjuds.
• Du känner dig nedstämd eller har ångest.
• Du fryser mycket, får svårt att somna eller vaknar innan du har sovit tillräckligt.
• Din mens blir oregelbunden eller kommer inte alls.
• Du skadar dig själv eller har självmordstankar.
• Du gör dig av med det du har ätit genom att till exempel framkalla kräkningar eller träna överdrivet mycket.

Det syns inte alltid utanpå om du har en ätstörning. Även om kroppen inte får näring på ett bra sätt, behöver den inte vara ovanligt smal eller tjock.

Den som har en ätstörning brukar ofta tänka att den ska klara av eller göra något för att känna sig nöjd med sig själv. Det kan till exempel vara att bli smalare, få större muskler eller äta på ett visst sätt. En del skäms för hur de äter eller hur de ser ut.

Om det pågår länge

Om du ständigt gör, för dig, ofördelaktiga kostval eller förlorar mycket i vikt kan kroppen komma i svälttillstånd. Detta gäller även personer med en konstaterad övervikt eller fetma. Det betyder att kroppen förbereder sig på att försöka funka med väldigt lite näring. Det kan visa sig genom att hjärtat slår långsammare och temperaturen i kroppen blir lägre.

Hjälp och behandling

Det går att bli av med ätstörningar

Många av de kroppsliga problem som ätstörningar kan ge, försvinner om du börjar äta på ett bättre sätt som ger kroppen det som den behöver. Mat är som medicin för kroppen om du har en ätstörning.

Första steget är att erkänna att man har ett problem och bestämma sig för att man vill lösa det. Nästa steg blir att ta reda på vart man ska vända sig. Ofta kan man behöva hjälp från någon som är van att hjälpa personer att ändra sitt sätt att tänka och äta. Man kan kontakta skolhälsovården, en ungdomsmottagning, Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, eller gå till en vårdcentral. Det finns ställen på internet där man kan chatta, mejla eller läsa för att få hjälp och stöd. Man kan också vända sig till en god vän eller någon man litar på, så att man inte behöver vara ensam med det som är svårt.

Ju tidigare man kan få hjälp att ändra sitt beteende och sina tankar desto lättare är det att bli bra. Man kan försöka att hitta en balans i livet så att vikt och utseende inte får uppta en så stor del av ens tillvaro.

Text; Klara Edlund, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och docent i psykologi, Karolinska Institutet.

Gymnastikförbundet tillhandahåller en broschyr som stöd i ett förebyggande arbete i det vi kallar en handlingsplan.

Handlingsplanen lyfter information om tidiga varningstecken, riskfaktorer, beteenden hos en person med ätstörningar och även vad du kan göra vid misstanke om ätstörning och när rekommenderas tränings och tävlings paus.

Ta del av broschyren här: Gymnastikförbundets rekommendationer kring ätstörning och energibrist Pdf, 2 MB.

Behandlingar för ätstörningar - ju snabbre en behandling påbörjas desto bättre prognps att bli fullt frisk.

Claire är ett hybridprogram för ätstörningar där digitala behandlingssteg med personlig feedback varvas med videosamtal under en period på 10-12 veckor. Det här behandlingsprogrammet vänder sig till dig som aktivt vill arbeta för att förändra tankar känslor och beteenden i förhållande till mat, ätande, vikt, träning eller utseende – någon typ av ätstörning helt enkelt. Är du dessutom gymnast eller aktiv inom någon annan idrott är programmet extra lämpat för dig eftersom det går att arbeta med var du än befinner dig. Som idrottare är det också extra angeläget att behandling kommer igång så snabbt som möjligt för att undvika vanliga konsekvenser av ätstörningar som t.ex. utebliven prestationsutveckling, skador, infektioner, nedstämdhet och ångest samt känsla av att ha tappat motivationen för träning och tävling.

Claire är ett program som sträcker sig över 10-12 veckor och bygger på att du som deltagare arbetar aktivt med programmets olika delar, varje dag. Det är tufft att bli frisk från en ätstörning, det kräver aktivt och målmedvetet arbete. Men det viktigaste är att påminna sig om att det går att bli frisk.

Behandlingsprogrammet är utformat utifrån principer för kognitiv beteendeterapi, KBT, den psykologiska behandling som har störst stöd i forskningen när det gäller behandling för ätstörningar. Innehållet i programmet är paketerat i en app och det är baserat på program som testats digitalt för personer med avgränsad ätstörningsproblematik. Resultaten av behandlingsprogrammet så här långt är lovande. Hur programmet gå till i praktiken kan du läsa mer om här:

• https://www.klarafication.com/mer-om-claire

Klara Edlund är grundare av Claire och specialiserad på ätstörningar sedan 30 år tillbaka. Hon är legitimerad psykolog och psykoterapeut samt docent i psykologi.

Från elitidrottare till personer med obesitas, ungdomar och äldre. I över 10 år har hon även specialierat sig på problem relaterade till prestation inom idrotten såsom ”performance blocks” (”spärrar”), motivation och utebliven prestationsutveckling, psykisk ohälsa inom idrotten samt arbete för trygga idrottsmiljöer. Utöver det har hon lång erfarenhet av arbete med obesitas inom sjukvården, samt med utbildning för framtidens psykologer, psykoterapeuter, dietister, fysioterapeuter och läkare vid bl.a. Uppsala universitet och Karolinska Institutet.

Klara är även verksam som forskare vid Karolinska Institutet där hennes arbete handlar om ätstörningar, psykisk ohälsa samt idrottsmiljö och hälsa.

Text; Klara Edlund, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och docent i psykologi, Karolinska Institutet.