Kom igång med verksamhet inom DMT

DMT (dubbel mini-trampolin) är en egen tävlingsgren inom gymnastikdisciplinen trampolin. Till skillnad från vanlig trampolin är det i många avseenden enklare att starta igång DMT-verksamhet i en förening som bedriver annan typ av gymnastik. Detta bland annat för att redskapet är väsentligt billigare, tar mindre plats i hallen och att man kan använda samma yta som man annars kör hopp på i artistisk gymnastik och/eller truppgymnastik.

”Varven” går även lite snabbare vilket gör att man kan ha fler gymnaster på ett redskap utan att det blir för långa köer. I flera föreningar finns det dessutom redan idag en DMT, som oftast används för annat än traditionell DMT-hoppning.

En DMT-kombination (serie) består vanligtvis av två (olika) övningar på redskapet. I tävlingssammanhang ska gymnasten göra två olika kombinationer i kvalificeringsomgången och två olika kombinationer i finalen.

Den första övningen görs antingen upp på redskapet (på första studsen, från den sluttande delen till den plana delen (en s.k. upphoppsövning), eller uppe på DMT:n, på andra studsen på den plana delen, i mitten av DMT:n, efter ett vanligt ljushopp (en s.k. spotterövning).

Den andra övningen gör gymnasten av från DMT:n, från den plana delen på studs två eller tre beroende på vart den första övningen utförs (en s.k. avhoppsövning).

Gymnasten avslutar kombinationen genom att landa den andra övningen på en landningsmatta bakom redskapet. I tävlingssammanhang har landningsmattan vanligtvis tre olika zoner, där gymnasten ska försöka landa i den mittersta zonen (zon A).

Vid DMT-hoppning rekommenderar vi att en tränare står beredd med en s.k. inskjutningsmatta, en mindre matta som tränaren kan skjuta in under gymnasten om hen hamnar lite fel eller kommer snett. Mattan gör så att studsen dämpas och gör landningen mjukare om gymnasten ”missar” duken, vilket innebär att skaderisken minskar.

Att börja hoppa DMT som nybörjare är relativt lätt och det krävs verkligen inte att hen är en avancerad gymnast för att klara av att hoppa DMT.

Som nybörjare på DMT är det viktigt att börja med att ”lära känna” redskapet och förstå hur hen ska hoppa för att hoppa med kontroll och undvika skador. Börjar med att hoppa enkla upphopp, därefter lägger ni på enkla och senare lite svårare övningar allteftersom gymnasten kan uppvisa god kontroll.

Det första steget är därför att göra ljushopp, d.v.s. raka upphopp, över de olika zonerna på redskapet. Vi vill att gymnasten, med god kontroll, ska kunna hoppa från den sluttande zonen till den platta zonen (1), därefter göra ett hopp rakt upp på den platta zonen (2), för att avslutningsvis göra ett hopp av redskapet (3). Denna typ av hoppteknik är den som kommer användas i början när gymnasten gör hoppkombinationer, d.v.s. att hen gör tre studs på DMT:n. OBS! Alla hopp, inkl. inhoppet ska landa på två fötter.

När gymnasten kommit lite längre och kan göra volter upp på DMT:n används bara två studs. Det kan därför även vara bra att träna in god kontroll på ljushopp där gymnasten gör ett ljushopp från den sluttande till den plana delen, direkt följt av ett ljushopp av redskapet.

När gymnasten har kontroll på sina ljushopp kan hen börja lägga på ”positionshopp”, d.v.s. gruppering, pikering eller grenpikering (”grek”). Då ska gymnasten göra ett ljushopp upp, följt av exempelvis en gruppering på den plana delen, följt av exempelvis en pikering av redskapet.

Här kan ni laborera med diverse olika positionshopp. Gymnasten kan även testa att göra piruett-hopp av eller på den platta delen (piruetthopp upp är inte att rekommendera).

Nästa steg är att lägga på volter. Det är bra att börja med att göra volterna av DMT:n. En kombination skulle då kunna vara ”ljushopp upp - gruppering på – grupperad framåtvolt av”. Här kan gymnasten testa att kombinera olika positionshopp med olika enkelvolter framåt, och kanske lägga på en halvskruv i volten (kallas då barani). När gymnasten kan göra denna typ av kombination är det möjligt att börja tävla inom trampolin på regional nivå.

Det går bra att börja träna på volterna direkt av DMT:n, men det kan även vara bra om gymnasten lärt sig en volt på t.ex. trampolin innan. Om gymnasten inte gjort några volter tidigare kan ni lägga flera tjockmattor på höjden bakom DMT:n och börja med höga kullerbyttor av.

Nästa steg i utvecklingen är att sätta ihop två volter efter varandra. Detta kan som nämnt tidigare göras på två olika sätt; med upphoppsövning eller spotterövning (övning på), följt av en avhoppsövning.

Upphoppsövning

När gymnasten lärt sig att göra någon/några volter av från DMT är det dags att testa att göra volter upp. Det krävs en viss fart och kraft för att komma runt på volt upp. Vanligtvis börjar gymnasten med att göra vanlig framåtvolt upp. Hen kan börja med en hög kullerbytta för att senare gå över till volt. Börja med att gymnasten får göra det till en matta upp på DMT:n för att sedan göra volten till redskapet.

När gymnasten klarar volt upp lägger hen på en studs av; först bara ljushopp, som därefter stegras till positionshopp eller en volt till.

Nästa steg är att köra barani upp, d.v.s. framåtvolt volt med halvskruv. När gymnasten klarar det kan hen lägga på positionshopp av och senare en bakåtvolt (salto) av DMT:n.

När gymnasten klarar av att göra en kombination av två volter är hen redo att börja tävla på nationell nivå.

I takt med att gymnasten utvecklas kommer uppövningen kunna göras i olika stilarter och senare kan gymnasten göra en rudolf (framåtvolt med en och en halv skruv) eller fliffis upp (dubbelvolt framåt med halv skruv ut).

I inlärningsfasen av uppövningar används nästan alltid en inskjutningsmatta. Mattan kan till en början läggas på DMT:n innan gymnasten springer, för att senare bara skjutas in när gymnasten landar, eller så småningom bara finnas som säkerhet utifall att gymnasten kommer fel (t.ex. underroterar eller hamnar kort, långt eller snett). Det är även viktigt att tränaren står nära DMT:n. Ibland blir en uppövning väldigt kort och då kan det vara bra om tränaren kan fånga gymnasten så hen inte trillar ner i golvet.

Spotterövning (övning på)

Ibland kan det vara lättare för gymnaster som inte har tillräckligt med fart eller kraft för uppövningar att göra första volten uppe på DMT:n, en s.k. spotterövning. Då gör gymnasten ett ljushopp upp och på andra studsen gör man en volt (framåt eller bakåt). Spotterövningen ska gå rakt upp, d.v.s. starta och landa på ungefär samma ställe.

Här är det vanligast att köra salto på följt av en barani av.

På samma sätt som med uppövningar börjar gymnasten med en enkel grupperad salto och försöker få till ljushopp av. Därefter lägger hen på positionshopp och sedan volter av efter salton.

När gymnasten utvecklas kan hen börja göra volter i andra stilarter och kanske även lägga in en skruvad salto (helskruv på är relativt vanligt) eller en dubbelsalto på. Det går som nämnt även bra att köra framåtövningar, såsom barani, rudolf eller fliffis på.

Även på spotterövningar är det bra att använda inskjutningsmatta. I detta fall kan inte mattan ligga inne innan gymnasten kör, utan tränaren måste skjuta in mattan efter att gymnasten påbörjat spotterövningen.

Avövning

Oavsett om gymnasten börjar kombinationen med en upphoppsövning eller spotterövning ska avövningen se likadan ut.

Det är oftast bäst att träna in nya volter som avövning innan den läggs in som upp- eller spotterövning. Detta eftersom det oftare är mer skonsamma landningar vid avövningar då gymnasten inte riskerar att studsa iväg åt fel håll om hen exempelvis över- eller underroterar.

Det är väldigt vanligt att köra kombinationer som barani-helskruv, barani-dubbelbak, salto-rudolf, salto-fliffis eller liknande; dvs en enklare första övning följt av en svårare avövning. Först när gymnasten kan ett par av dessa kan hen köra dubbelvolt upp eller på.

Inom de flesta regionerna där det bedrivs trampolin och DMT-verksamhet arrangeras det vanligtvis en eller ett par ”regionstävlingar” varje termin/år. Regionstävlingarna är den nivå gymnasten börjar tävla på utöver eventuellt klubbmästerskap. När gymnasten utvecklats inom DMT-hoppning (eller om hen redan är etablerad gymnast som börjar med DMT) kan hen gå vidare och börja tävla nationellt, på exempelvis deltävlingar i Svenska Cupen (som arrangeras ca fyra gånger per år).

Regler vid regionstävlingar

• I DMT finns en tävlingsklass, klass 3; minimiåldern är 7 år och uppåt (det år som gymnasten fyller sju).
• Flickor och pojkar tävlar normalt i skilda klasser men vid lågt deltagarantal kan arrangören besluta om att slå ihop klasserna.
• I DMT utför alla tävlande två kombinationer i kvalet. Finaler genomförs ej.
• Ingen övning får utföras mer än en gång på samma plats under de två kombinationerna, se vidare bedömningsreglementet.
• Minst en (1) övning i varje kombination ska innehålla minst 360 graders voltrotation. Max D-poäng är 1,4/kombination (t.ex. barani + sträcksalto (1,3) eller ljushopp + grupperad salto + helskruvad framåtvolt (1,3))
• Om max D-poäng överskrids får gymnasten tillgodoräkna sig den högsta tillåtna svårighetsgraden.
• Om de föreskrivna kraven (minst en volt per kombination) ej uppfylls görs 2,0 i avdrag av svårighetsgradsdomaren i den kombination där kravet saknas.
• Klädsel för kvinnliga tävlande: Gymnastikdräkt med eller utan ärm, vit fotbeklädnad och/eller trampolinskor. Cykelbyxor, tights och linne/t-shirt är också godkänd klädsel
• Klädsel för manliga tävlande: Gymnastik-linne (body) utan ärm, långa gymnastikbyxor och vita strumpor och/eller trampolin-skor. Cykelbyxor, shorts och linne/t-shirt är också godkänd klädsel

Regler vid nationella tävlingar

• Det finns två tävlingsklasser, klass 1 och 2; minimiåldern är 13 år i klass 1 och 11 år i klass 2. Flickor och pojkar tävlar i skilda klasser.
• Kvalet består av två kombinationer. Finalen består av två kombinationer.
• Ingen övning får utföras mer än en gång på samma plats under de två kombinationerna, se vidare bedömningsreglementet.
• I klass 2 är det ett minimikrav på svårighet på 1,0 per kombination. I klass 1 måste båda övningarna i en kombination innehålla minst 360 graders voltrotation. Om dessa krav inte uppfylls görs 2,0 i avdrag av svårighetsgradsdomaren i den kombination där kravet saknas.

Fullständiga regler för tävlingar finns på Gymnastikförbundets hemsida.

Idealen för hur DMT-hoppning ska se ut förändras såklart över tid och regleras ytterst i Bedömningsreglementet. Här följer en uppräkning av hur utförandet i övningarnas luftfas förväntas utföras av gymnasten:

• gymnasten ska eftersträva att bevara samma höjd genom hela kombinationen
• huvudet ska hållas ”neutralt”
• fötter, ben och knän ska hållas ihop (undantag: grenpikering)
• benen ska aldrig vara böjda (förutom i grupperade övningar)
• vrister och tår ska vara sträckta
• i grupperade och pikerade övningar ska händerna vidröra skenbenen under knäna
• i pikerade och grupperade övningar ska positionen vara så djup så möjligt (låren ska vara så nära överkroppen som möjlig)
• armarna ska hållas sträckta och/eller intill koppen när så är möjligt
• att flytta armarna från kroppen är acceptabelt för att stoppa en skruvrotation, maximal vinkel mellan bål och armar regleras i Bedömningsreglementet.
• i sträckt position ska kroppen hållas helt sträckt, hellre med lite svank än krummad
• öppningar, eller utsträck som man oftast säger, anses vara viktigt inom trampolinsporten. Enligt Bedömningsreglementet ska en övning – oavsett om det är en enkel salto eller trippel volt – sträckas ut före ”klockan ett” (dvs. när den aktive har ca 150° voltrotation kvar till landningen).
• att ”hålla utsträcket” är också önskvärt, dvs gymnasten ska inte gruppera in eller pikera in övningen förrän tidigast när ungefär 90° voltrotation återstår innan landning.
• efter utsträcket ska armarna hållas kvar längsmed kroppen så länge som möjligt
• skruvar ska vara färdigroterade när den aktive har 90° voltrotation kvar till landningen.

Här följer ett förslag på hur en DMT-träning skulle kunna se ut. Ett pass kan vara allt mellan 60-150 minuter, beroende på ålder och nivå på gymnasterna. (Hur lång tid träningen bör vara beror även på antal gymnaster. Lämplig mängd hoppare på en DMT är mellan 6 och 10 gymnaster.)

Uppvärmning ca 10-20 min, görs på golvet.

• Vanligt gymnastikuppvärmning. Lägg gärna in några snabba ruscher, enkla styrkeövningar och rörlighetsträning i uppvärmningen.

DMT-uppvärmning ca 5-10 min.

• Börja passet med att hoppa igång kroppen genom ljushopp och enkla positionshopp. Detta för att träna på stabiliteten i gymnastens kropp.
• Om ni vill och har möjlighet kan ett stoppur användas för att ta tid på hur högt gymnasten hoppar. Klocka då hur lång tid det tar från första landningen i DMT:n till landningen i mattan bakom. Ju högre tid desto bättre. Då kan hoppare uppmana sig och försöka slå sitt eget rekord.

(Ju mer vana gymnasterna blir med DMT:n, desto mindre tid behöver ni lägga på denna del.)

Huvudträning, ca 30-60 min.

• Lägg tid på att börja sätta ihop enklare kombinationer.
• Är gymnasterna väldigt oerfarna är det bra att köra olika kombinationer av positionshopp, för att lära gymnasten att göra övningarna från och till rätt zoner på DMT:n och klara av att sätta ihop två övningar utan mellanliggande ljushopp.
• Börja passet med relativt enkla kombinationer, som exempelvis ”ljushopp-positionshopp-valfri volt”.
• När gymnasterna är bra igång i kropparna är det lämpligt att lägga lite tid på att träna in nya volter eller försöka sätta ihop flera enklare volter. Det är bra att lägga in det svåra och kluriga relativt tidigt i passet så att gymnasten har tillräckligt med ork, men det är även viktigt att gymnasten är helt igång i kroppen. Här kan det passa bra att träna t.ex. barani eller fliffis upp eller salto/barani följt av en för gymnasten svår övning av.

Nedvarvning på DMT ca 10 min.

• I slutet av DMT-hoppningen när gymnasterna börjar bli trötta kan det vara kul att leka ”stå-tävling”. Då står gymnasten på DMT:n och studsar och gör sedan en bestämd övning av DMT:n. Målet är att landa utan att ta ett enda steg. Här kan ni börja på riktigt lätta övningar och stegra upp så långt det är lämpligt för den aktuella gruppen.
• Ni kan välja att köra med olika regler; exempelvis 1p för varje steg där ni plussar ihop alla övningar ni kör (målet är att ha så lite poäng som möjligt), eller att gymnasterna måste klara att landa en övning innan de går vidare till nästa. För unga gymnaster rekommenderas att köra den första varianten, så att alla får göra alla övningar och ingen ”hamnar efter”. Ni kan även välja att köra helt utan poäng och bara träna på att ta bra landningar.

Styrka ca 15-20 min.

• Avsluta gärna varje (eller i varje fall de flesta) träningspass med lite styrka. Det kan vara dels stabilitetsövningar för att gymnasterna ska bli bättre att hålla sin balans på DMT:n, men även ren styrka för att jobba upp kraft för att klara volter och stärka kroppen så att skador undviks.

Stretch ca 5-10 min.

• Avsluta träningen med stretch. Även om små barn inte har ett jättebehov av att stretcha är det bra att få in vanan av att träningen avslutas med lite stretch och snack som nedvarvning, så att de inte glömmer det senare i livet då stretchen har större nytta.

TIPS!

I trampolin finns en djupt rotad tradition att framåtövningar utförs med halva skruvar (1/2, 1 1/2, 2 ½, etc) och bakåtövningar antingen utan skruv eller med hela skruvar (1/1, 2/1, etc). Detta gäller DMT också, men har mindre betydelse i avövningar.

Minska antalet hårda landningar vid träning

Vid DMT-träning med nybörjare eller unga gymnaster kan det vara bra att ha en mjukare matta ovanpå landningsmattan. Antingen kan du lägga en extra tjockmatta ovanpå den ordinarie landningsmattan eller så kan du ställa DMT:n vid en grop (MD- eller kuddgrop) vilket innebär att risken för att gymnasterna skadar sig minskar vid dåliga landningar. Det kan också vara ett bra sätt att våga köra sina första volter.

Unga gymnaster

Om du tränar unga individer kan de ha svårt att hoppa upp på redskapet för att ta första studsen. Ett bra tips här är att använda sig av antingen ett par skolbänkar (sådana som finns i skolgympasalar), klossar eller en satsbräda att ställa framför DMT:n. Då kan gymnasten springa på bänken eller klossen så att hen inte behöver hoppa uppåt för att nå redskapet. Om en satsbräda används springer gymnasten och hoppar från satsbrädan så att hoppet upp inte blir lika högt (OBS att gymnasten inte ska studsa på satsbrädan utan ska använda den som en förlängning av springlängan).

Nedan presenteras ett förslag på DMT-kombinationer för nybörjare och gymnaster på mellannivå. OBS! I de valfria kombinationerna ska gymnasterna välja en upphoppsövning eller en spotterövning samt en avhoppsövning.

Progression av DMT-kombinationer pdf, 145 kB.

Detta förslag på progression är en översättning från
World Gymnastics Age Group Program för trampolin, DMT och tumbling.